Kristina Johansson är sjuksköterska på CIVA. Hon trivs med arbetet, men inte med arbetstiderna.
– Det är samma personer som mött den första vågen, som sen mötte den andra och som nu måste möta den tredje här på sjukhuset. Alla jobbar längre och mera. Belastningen har varit enorm under året, säger sjuksköterskan Kristina Johansson.
Hon är en av de hundratals sjuksköterskor och undersköterskor som fått jobba över för att rädda livet på de över tvåtusen patienter som lagts in på Ackis sedan pandemins början. Det går inte alltid vägen.
– Ett tag var det var fjärde som avled. Det var tungt, säger hon.
Hon snittar över 50 timmar i veckan och hur länge det ska vara så är det ingen som vet.
– Man hinner inte annat än att äta, jobba och sova. Det går i korta perioder men kan knappt kallas för ett liv, säger Kristina Johansson.
Under fjolåret ökade den utbetalda övertidsersättningen inom Region Uppsalas sjukvård markant jämfört med året innan. Framförallt ökade den begärda övertiden för sjuksköterskor och undersköterskor. Sammanlagt arbetade personalen övertid i mer än 228 000 timmar under 2020, vilket kostade skattebetalarna dryga 103 miljoner kronor. Det visar uppgifter från Region Uppsala som tidningen begärt ut.
Det är en stor ökning jämfört med året innan, då notan gick på knappt 86 miljoner kronor. Maria Rosén, HR-direktör på Region Uppsala, berättar att pandemin utsatt vårdpersonalen för en tung arbetsbelastning.
– Det har inneburit att bemanning behövts omprioriteras och då även bidragit till övertid. Det har även varit en högre sjukskrivning 2020. Tillsammans har detta lett till en underbemanning i vissa verksamheter och yrkesområden, säger Maria Rosén.
Andreas Svanberg är sjuksköterska på barnintensiven i vanliga fall.
Andreas Svanberg jobbar i vanliga fall på barnintensiven men har nu fått rycka in på covidavdelningen på 70 H. Han har precis som alla andra arbetat mycket övertid under året.
– Det är skillnad på övertid och övertid. Om jag ska komma in en ledig dag mitt i veckan är det okej, för då har man hunnit vila innan och efter. Det är värre när det inte finns personal att lämna över till, säger han.
När man arbetat ett helt pass i skyddsutrustning och under hög belastning kan det visa sig att det fattas personal i nästa gäng som ska komma in. Då blir Andreas och andra vårdanställda på Akademiska sjukhuset tvungna att jobba två pass efter varandra.
– Man kanske inte har samma energi under eftermiddagspasset som på förmiddagen. Och efter att ha jobbat fjorton timmar istället för sju så är man rätt sliten. Dels kommer man inte hem till middagen, men man har heller inte samma energi över till fritid och familj, säger Andreas Svanberg.
Den här veckan jobbar han fyra dagar i sträck. Varje pass är över tolv timmar långt.
– Det innebär att jag i praktiken inte kan träffa mina barn på hela veckan. De sover när jag går hemifrån och sover när jag kommer hem, säger han.
Maria Vestlund tycker att familjelivet varit det svåraste att passa in med de långa arbetspassen.
Även undersköterskorna har fått jobba mer än någonsin under året som gått.
Undersköterskan Maria Vesterlund som även hon är förälder, minns förra året som året där semester, komp eller flex aldrig blev beviljat. När sommarsemestern skulle godkännas fick hon direkt frågan om hon var villig att "sälja" några av sina veckor. Det innebär att man får pengar istället för ledighet, eftersom personalbristen var så hög efter den pandemins första våg.
– Jag går upp fem på morgonen och är hemma halv nio på kvällen. Det kräver mycket planering och en hel del hjälp från vänner och familj, berättar hon.
En av hennes vänner erbjöd sig att laga mat åt henne när hon inte hade tid själv.
– Det är härligt att ha sådana vänner när tiden inte räcker till att laga egna, berättar hon.