Bättre livskvalitet med kateteringrepp

För patienter med förmaksflimmer har ett ingrepp med katetrar i hjärtat betydligt större positiv effekt på livskvaliteten än medicinering för att försöka hålla hjärtrytmen i schack.

Carina Blomström Lundqvist

Carina Blomström Lundqvist

Foto:

Uppsala2019-03-20 21:07

Det framgår av en ny svensk-finsk studie, som publiceras i den välrenommerade medicintidskriften Journal of the American Medicícal Association, JAMA.

– Våra resultat talar för att kateterbehandling vid förmaksflimmer bör sättas in i ett tidigt skede av sjukdomsförloppet, säger professor Carina Blomström Lundqvist vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.

Hon har lett studien som omfattar 155 patienter med förmaksflimmer i åldrarna 30 till 70 år vid Akademiska sjukhuset, Norrlands universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Tampere universitetssjukhus. Alla hade använt något läkemedel för att motverka flimmerattackerna, oftast en så kallad betablockerare, men utan att bli bättre.

Med slumpens hjälp fördelades patienterna på två grupper. I den ena fick de möjlighet att testa sig igenom alla läkemedel som i dag används för att behandla förmaksflimmer. I den andra fick de genomgå ett ingrepp med katetrar som med värme eller kyla förstör de elektriskt överaktiva celler som får förmaken att dra ihop sig mycket snabbare än normalt.

Innan den ena eller andra behandlingen sattes in och efter ett år fyllde patienterna i ett frågeformulär som på en 100-gradig skala mätte hur de skattade sin hälsa och livskvalitet.

Svaren visar att patienterna i båda grupperna förbättrades, men påtagligt mycket mer bland dem som hade genomgått ingreppet med så kallad kateterablation än bland dem som hade behandlats med mediciner.

Alla patienter hade under studiens gång haft en liten dosa inopererad under huden som fortlöpande övervakade hjärtrytmen och om några nya förmaksflimmerattacker uppstod.

– Intressant nog såg vi en direkt koppling mellan en minskning av förmaksflimmerbördan mätt på detta sätt och en ökning av livskvaliteten, säger Carina Blomström Lundqvist.

Så kallad kateterablation kräver avancerad teknisk utrustning och specialkunskaper hos läkarna som utför ingreppet. Även om behandlingen är kostsam tror Carina Blomström Lundqvist att den i längden blir billigare än alternativen.

– Otillräckligt kontrollerat förmaksflimmer är en vanlig orsak till besök på akutmottagningar och inläggningar på sjukhus. Det är svindyrt för sjukvården, säger hon.

Hon framhåller vikten av att behandla förmaksflimmer med kateterablation i ett tidigt skede av sjukdomsförloppet.

– Om flimret får pågå länge uppstår irreversibla skador i förmaksmuskeln och då blir resultaten av behandlingen mycket sämre, säger hon.

Vanligaste rytmrubbningen

Cirka 200 000 svenskar beräknas ha förmaksflimmer, som därmed är den allra vanligaste rubbningen av hjärtrytmen.

En förmaksflimmerattack är i sig inte farlig, bara obehaglig.

Däremot ökar förmaksflimmer på sikt risken för att det bildas blodproppar som från hjärtat transporteras vidare till hjärnan och orsakar en stroke. För att minska risken för en sådan hjärninfarkt är det vanligt att patienter med förmaksflimmer behandlas med blodförtunnande medicin.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!