Rafael Kawati är sektionschef på Centralintensiven på Akademiska sjukhuset.
– Krislägesavtalet innebär att jag jobbar tolv timmar per dag istället för åtta. Det kräver mycket planering för att man ska få ihop det, och det blir inte mycket tid över till annat utanför jobbet. Då prioriterar jag familjen, säger Mikael Eriksson, överläkare på Centralintensiven på Akademiska sjukhuset.
Det var en självklarhet att tacka ja när sjukhusledningen frågade om han kunde jobba extra, berättar han. Som tur är har han familjen som stöd.
– Jag tror att vi alla här på CIVA är beroende av ett stort stöd hemifrån. Det må vara tufft, men helt nödvändigt, berättar Mikael Karlsson.
UNT har tidigare rapporterat om att krislägesavtalet infördes i fredags för sjuksköterskor och undersköterskor.
– Det är ingen anstormning men det är en stadig ökning som sakta men säkert går åt fel håll, berättar Rafael Kawati, sektionschef på Centralintensiven på Akademiska.
Förra veckan hade man tolv patienter på avdelningarna. Under helgen ökade antalet igen och på måndagen låg det 14 covid-patienter på intensiv- och intermediärvårdsavdelningarna på Akademiska sjukhuset – det högsta siffran på flera månader.
– Det är ingen katastrof men det är på gränsen hela tiden. Det är därför vi var tvungna att aktivera krislägesavtalet för undersköterskor och sjuksköterskor i fredags och läkargruppen idag, berättar Rafael Kawati på måndagseftermiddagen.
Att ta hand om covid-patienter med stort vårdbehov som exempelvis respiratorvård är väldigt resurskrävande, berättar han. Man har tidigare löst det allt tuffare vårdbehovet med hjälp av frivillig övertid.
– Vi måste bemanna 24 timmar om dygnet, veckans alla dagar och resurserna blir mindre för varje vecka som går. Samtidigt växer vårdskulden och våra möjligheter att låna personal från andra avdelningar har krympt till den grad att det nu inte är tillgängligt.
Även om krislägesavtalet, som innebär att läkare från och med måndag schemaläggs extra mycket övertid, ger viss luft i schemat är det ingen långsiktig lösning. Problemet kan kvarstå i flera år framöver, säger Rafael Kawati.
– Vi kommer vara tvungna att leva med den här vårdtyngden i flera år framöver. Vårdskulden växer och vi kommer behöva en beredskap för att hantera små eller stora vågor av covid-smittsamhet, säger han.