Man ska se över sina ordningar med jämna mellan rum, och nu är tiden inne för en översyn av det demokratiska systemet inom Svenska kyrkan, menar Antje Jackelén.
Svar just nu
Bland de grupper det går att rösta på finns politiska partier som S, C, SD och högerradikala Alternativ för Sverige. Men hör de politiska partierna hemma i kyrkopolitiken? Om detta har det stötts och blötts på ledar- och debattsidor inför årets val.
Svenska kyrkans högsta företrädare, ärkebiskop Antje Jackelén sade redan i våras att dagens valsystem blivit otidsenligt. Nu går hon ett steg längre.
– Det finns skäl att se över valsystemet så att vi hittar den bästa formen och fortsatt säkrar den demokratiska strukturen i Svenska kyrkan, till rimliga kostnader, säger Antje Jackelén.
Kostnader? Är det för dyrt?
– Det här handlar inte bara om att spara pengar, då skulle vi ha fel drivkraft. Men man kan titta på proportioner och effektivitet. Det är väldigt kostsamt.
Var finns det demokratiska underskottet i dagens system då?
– Det här är inte ett uttryck för att det inte fungerar i dag. Vi har en fungerande demokrati. Men den måste erövras på nytt och det är viktigt att vi bygger underifrån, inte minst genom yngre förtroendevalda.
Vad säger det om engagemanget för Svenska kyrkan?
– Jämför man med andra medlemsorganisationer är det ett bra valdeltagande. Men visst skulle jag vilja att det var högre.
– Så länge människor runt om i världen riskerar och förlorar sina liv i kampen för att rösta så är det nästan en moralisk skyldighet att ta vara på vår rösträtt. Det är ingen självklarhet, inte i världen, inte i kyrkan, att få vara med och påverka. Vi måste alltid försvara demokratin.
Kyrkan har en komplicerad struktur med dels de vigda, det vill säga biskopar, präster och diakoner, och dels systemet med förtroendevalda lokalt, regionalt och nationellt.
Vad kan jag påverka med min röst?
– Uppdraget att vara kyrka, fira gudstjänst, undervisa och utöva diakoni, det är oss givet ända sedan Jesus sände ut sina lärjungar. Men hur ska det ske, hur ska vi prioritera och hur ska vi förvalta tillgångar och kulturarv? Där har de förtroendevalda inflytande.
Tron har en offentlig sida i sitt engagemang för svaga och utsatta. "Politiskt eller inte, men så är det", säger Antje Jackelén.
Får du som ärkebiskop uttala dig under valtiderna?
– Jag har inte munkavle och säger i princip allt jag vill. Men jag försöker att låta bli att säga sådant som inte är klokt.
Alternativ för Sverige skriver på nätet att: ”Svenska kyrkan har i dag fjärmat sig från sin uppgift som kristen folkkyrka, och ägnar sig i stället åt invandring, vänsteraktivism och HBTQ-frågor.”
Vad säger du om deras beskrivning av kyrkan idag?
– Vänligt sagt: de har fel. Men de har inte hymlat om att de ställer upp för att få genomslag på riksplanet.
Sedan i våras har Antje Jackelén tagit en twitterpaus. Tonläget blev för otrevligt och hätskt. Men nu är hon tillbaka. "Jag vill vara en motkraft", säger hon.
Kyrkan får ibland kritik för att vara vänstervriden. Kan du förstå den kritiken?
– Det här är ett väldigt bra exempel på hur smala grupper på högersidan pumpar ut ett budskap och får genomslag. Som kyrka ska vi bry oss om de svaga och stå upp för mänskliga rättigheter. Om det är vänsteraktivism, ja, då var väl Jesus vänsteraktivist då. Men om mänskliga rättigheter blir en nischfråga som inte förenar alla, då är vi illa ute.
Vilka ser du som de viktigaste valfrågorna?
– De om de stora utmaningarna som finns i samhället, om klimatförändringen, migration, integration. Jag vill också lyfta fram lärande och undervisning. Kunskapen om tro och kristendom sjunker. Då måste vi ge den kunskapen.