– Syftet är framför allt att utvärdera säkerheten hos det nya läkemedlet, men vi kommer också att få en indikation om det har den önskade effekten i form av minskade problem när njuren ska börja fungera efter transplantationen, säger Amir Sedigh, sektionschef för transplantation vid Akademiska sjukhuset.
Läkemedlet heter Renaparin och är en vidareutveckling av det sedan länge använda blodproppsförebyggande medlet heparin. Till skillnad från vanligt heparin binder Renaparin lätt till kärlsväggarna i njurar.
Tack vare den egenskapen hoppas forskarna att Renaparin ska kunna skydda njurar under den känsliga tiden från att de tagits ut från avlidna donatorer tills dess att de opererats in i en njursjuka patienter och åter ska börja fungera.
Det är alltså inte patienterna direkt, utan de donerade njurarna som behandlas före transplantationen.
Studien ska omfatta 18 patienter, som slumpmässigt fördelas på en grupp som får njurar som förbehandlats med Renaparin och en grupp som får njurar som förbehandlats med en overksam placebolösning. Två patienter har sedan studien startade i februari fått sina nya njurar.
I djurstudier har Renaparin haft den önskade effekten att skydda mot skador som kan uppstå i samband med att blodcirkulationen till njuren åter kommer igång efter transplantationen.
Renaparin har utvecklats av det lilla Uppsalaföretaget Corline Biomedical.
I Sverige görs årligen cirka 400 njurtransplantationer, varav cirka 100 vid Akademiska sjukhuset. Två tredjedelar av de transplanterade njurarna kommer från döda donatorer, en tredjedel från levande givare.