Redan i våras var det tydligt att åtgärderna mot pandemin visade sig vara väldigt effektiva mot både influensa och vinterkräksjuka. Folkhälsomyndighetens kurvor visade hur antalet fall minskade snabbt.
Under hösten och vintern är skillnaden mot ett normalt år ännu mer exceptionell: Hittills har inte ett enda fall av säsongsinfluensa eller vinterkräksjuka rapporterats i länet.
Det nya coronaviruset har dock visat sig vara svårare att få bukt med. Erik Salaneck, infektionsläkare och docent i infektionsmedicin vid Akademiska sjukhuset, säger att det är förväntat att de åtgärder man tar till mot pandemin, med direktiv att hålla avstånd och tvätta händerna, också är effektivt mot influensa.
Att åtgärderna inte är lika effektiva mot covid har förmodligen flera orsaker, menar han.
– Mot influensan finns det ett grundskydd sedan tidigare, även om de olika varianterna skiljer sig lite åt. Dessutom är en del av befolkningen vaccinerad mot influensa, säger Erik Salaneck.
Det nya coronaviruset, som orsakar covid-19, är däremot ett nytt virus som det inte finns någon immunitet alls mot tidigare.
Dessutom lutar allt mer åt att det flitiga handtvättandet och användningen av handsprit, som är effektiv särskilt mot spridningen av vinterkräksjukans norovirus men även mot influensa, inte har någon effekt på coronaviruset. En sammanställning som gjorts av tidskriften Nature visar att även om man kunnat konstatera att viruset finns kvar på både dörrhandtag och sedlar så har man inte funnit några tecken på att smittan spridits den vägen.
Däremot är det mycket som talar för att covid-19 är mer smittsamt än en vanlig säsongsinfluensa, åtminstone i vissa sammanhang, enligt Erik Salaneck.
En skillnad mot en influensaepidemi, som sprider sig jämnt över befolkningen, är också att covid-19 sprids ryckigt och ojämnt. Det finns många exempel där smittade personer inte fört vidare sjukdomen till den övriga familjen. I andra fall har någon eller några få personer vid ett tillfälle spridit sjukdomen till ett stort antal andra personer.
– Det finns evidens för att viruset i vissa sammanhang kan bli luftburet, säger Erik Salaneck.
En faktor som misstänks bidra till att covidsmittan kan bli luftburen, är att man pratar eller sjunger. Några fall man undersökt var ett call-center, där det blev ett stort utbrott. Man har även undersökt utbrott i körer och kyrkor där sången tros ha bidragit till smittspridning.
En annan faktor som påverkar spridningen av covid-19 är att den mest smittsamma perioden infaller inom ett dygn före och efter att sjukdomen bryter ut. Det innebär att när man börjar känna symtom så finns en risk att man redan fört smittan vidare. Det i sin tur innebär att rådet att stanna hemma när man är sjuk bara hjälper till viss del för att stoppa spridningen.
Johan Nöjd, smittskyddsläkare i Region Uppsala, påpekar också att det är mycket svårare att få ner en smitta som redan är utbredd i samhället än att stoppa en ny smittvåg.
– Man pratar om det här R-värdet som visar hur många ytterligare personer som varje smittad person för smittan vidare till. Och det krävs att R-värdet sjunker ganska ordentligt över tid för att få ner smittan. Även med ett R-värde på 0,9 så innebär det att nio personer till smittas om det är tio som har smittan från början, säger Johan Nöjd.