Janet Cunningham, specialistläkare i psykiatri vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.
Nya forskningsstudier indikerar att coronaviruset är ett så kallat neurotropiskt virus (virus med en särskild tendens att infektera nervceller och kanske även hjärnan) och därför kan sätta igång autoimmunitet i hjärnan – vilket i sin tur kan trigga allvarliga psykiatriska symtom.
På Akademiska sjukhuset har man hittills bekräftat sju fall bland patienter i 20-60-årsåldern där psykiatriska symtom kan härledas till autoimmunitet kopplat till covidinfektion. Men Janet Cunningham, specialistläkare i psykiatri vid sjukhuset, menar att det förmodligen är betydligt fler personer som drabbats eftersom tillståndet är svårt att upptäcka och symtomen kommer och går.
– Patienterna har utvecklat psykiatriska symtom efter att covidsymtomen har försvunnit. De som har kommit in har fått psykiatriska symtom 2-3 veckor efter insjuknande i covid. Ofta har personerna drabbats av mild covid, och i vissa fall har de inte ens märkt av att de smittats, säger Cunningham.
I vissa fall har patienterna, enligt Cunningham, uppvisat ovanliga symtom som rörelsestörningar, oförmåga att tala och visuella hallucinationer.
En av patienterna var en man i 40-årsåldern som i våras vårdades på intensivvårdsavdelning på Akademiska för livshotande katatoni – en ovanlig form av psykos – i samband med att han blev sjuk i covid. Det tog sig uttryck på en rad olika sätt.
– Tillståndet raderade flera dagar av patientens minne. Han drabbades även av autonom instabilitet, vilket i hans fall innebar att puls, blodtryck och kroppstemperatur gick hastigt upp och ner, säger Cunningham.
Utöver det led han av oro, hans beteende var oberäkneligt och han hade svårt att tala sammanhängande.
Mannen kunde återhämta sig utan allvarlig hjärnskada tack vare snabb behandling – men vissa men kvarstår fortfarande.
– Han har fortfarande svårt att känna igen ansikten, lider av trötthet och även uthålligheten är försämrad.
Fallet publicerades i den ansedda forskartidsskriften American Journal of Psychiatry.
Men sjukdomsbilden går åt båda håll, förklarar Cunningham; personer som lider av psykotiska störningar löper 50 procent större risk att drabbas av autoimmuna sjukdomar, säger hon.
– Om man sedan tidigare har en allvarlig psykiskstörning och drabbas av covidsjukdom ser vi att risken för svårare komplikationer och död är förhöjd, säger Cunningham.
Enligt Cunningham är även risken att drabbas av nya psykiatriska tillstånd betydligt högre för covidsmittade än om man blir sjuk i influensa.
– Och det gäller över hela spektrat– även ångest och tvångssyndrom.
Cunningham bedömer att fall kan ha gått under radarn och att sjukdomsbilden är betydligt vanligare än vad man tidigare trott.
– Att vi har fångat upp fallen i Uppsala är en konsekvens av att vi har haft ögonen på immunopsykiatri-området under en lång tid. Många patienter från hela landet åker hit.
Dessutom betonar Cunningham vikten av samverkan. På Akademiska samarbetade forskare och kliniker inom psykiatri, neurologi, neurokirurgi, anestesiologi och röntgen kring fallet med 40-åringen.
Forskningen på området har exploderat den senaste tiden, säger Cunningham, och hon tror att man inom 10-20 år kommer att ha tagit fram nya effektivare behandlingsmetoder.
– Vi söker nu finansiering för att kunna utveckla nya diagnostiska metoder för att upptäcka fallen tidigare.