Anders Wanhainen är överläkare och professor och ansvarig för det nya excellenscenter som bildats runt aortavården på Akademiska sjukhuset. Han tror att dödsfallen på grund av pulsåderbråck kan minskas markant.
Den ser lite ut som en käpp, aortan, blodets motorväg från hjärtat och vidare ut i kroppen. Först går den lite uppåt från hjärtat, vidare i en båge eller ett valv där blodkärl går vidare till hjärnan och armarna, innan den sedan viker nedåt bakom bröstkorgen, ner genom buken mot benen.
Varje år avlider fler än 500 svenskar till följd av att ett så kallat pulsåderbråck brustit när det bildats en utvidgning i aortans vägg, ett aneurysm.
Just det har hänt den patient som Anders Wanhainen, professor i kärlkirurgi och överläkare vid Akademiska sjukhuset, får akuta frågor om i sin mobil under vår promenad från gamla 70-huset till nybyggda 100-huset. Patienten finns i Umeå.
– Det var ett svårt fall. Vårt primära upptagningsområde är Mellansverige men för svåra sjukdomsförlopp kopplas vi in även när det gäller andra områden, som Norrland. Och vid komplexa aortasjukdomar tar vi emot patienter från hela Europa, säger Anders Wanhainen.
Vi kommer fram till Akademiskas nya operationsavdelning och kliver in i ett kontrollrum. Här står vi i hjärtat av aortavården. På båda sidor om oss ser vi genom stora fönster in i operationssalar där patienter just nu får delar av sin stora kroppspulsåder, alltså aortan, åtgärdad.
– De här två operationssalarna är toppmoderna, specialdesignade – och har stora utrymmen. Det är total skillnad mot tidigare, förklarar Anders Wanhainen.
Det är full skyddsutrustning som gäller. För det som tar störst plats i operationssalen är en genomlysningsapparat där operatörerna genom kraftfull röntgenstrålning kan se vad de gör i kroppen.
– Vi har också 3D-röntgen som visar kroppen tredimensionellt och ny, avancerad laserutrustning som vi kan lasra med inne i blodkärlen under pågående operation. Den tekniken har visat sig vara väldigt framgångsrik, förklarar Anders Wanhainen och pekar på ett slags vagn som står utanför operationssalen, redo att rullas in.
De nya operationssalarna i 100-huset på Akademiska är inte bara toppmoderna, utan även rymliga. Det påpekar flera UNT pratar med under operationen. "Det är total skillnad", säger chefen Anders Wanhainen.
Anders Wanhainen är huvudansvarig för det så kallade "Center of excellence" som bildats i höst med ambitionen att ligga i framkant i vård och forskning runt aortan och sjukdomstillstånd kopplade till den. Verksamheten ska stärka sin ledande ställning nationellt och internationellt.
– Vi har många duktiga grupper, hjärtspecialister, thoraxkirurger, kliniska genetiker, infektionsläkare och så vidare. Nu samlar vi kompetensen och blir verkligt multidisciplinära, vilket gör att vi kan hantera de mest komplexa patienterna och sjukdomsförloppen, säger Anders Wanhainen.
Om aortan spricker vid ett bråck är risken för död mycket hög. Men de senaste åren har antalet personer som dör varje år minskats kraftigt, inte minst för att det i dag sker en screening av 65-åriga män och att metoderna för att operera har förändrats genomgripande.
Operationssjuksköterskan Kristin Karlsson och kärlkirurgerna Gustaf Tegler och Hamid Gavali arbetar med en patient med ett bråck i trakterna av ljumsken.
För att operera aortan för läkarna i dag oftast in en kärlprotes via ett större kärl i ljumsken i stället för att som tidigare göra en öppen operation i bröstet eller buken. Metoden har inneburit stora fördelar för patienten.
– Det gäller att hitta aneurysmen, bråcken, hålla dem under uppsikt och operera i tid, säger Anders Wanhainen och tar med oss till ett förråd med kartonger.
Här ligger konstgjorda kroppspulsådrar, proteser, som alltså sätts in för att undvika att pulsåderbråck ska leda till komplikationer. Proteser kan opereras in hela vägen från hjärtat ned till ljumsken. I vissa fall byts hela aortan ut, men då sker det i flera steg.
Så här ser de kärlproteser ut som opereras in i stora kroppspulådern, aortan, för att undvika att utvidgningar, i kärlväggen, så kallade bråck eller aneurysm, leder till komplikationer.
Stöter inte kroppen bort främmande material?
– De här materialen, som rostfritt stål och gore-texmaterial, tolereras av kroppen.
Forskningen i Uppsala runt aortan är bred och rör sådant som mekanismerna bakom sjukdomar kopplade till aortan, att hitta behandlingar och bromsmediciner, kirurgiska innovationer, och epidemiologiska studier där patienternas följs.
– Vi gör också kliniska studier. Just nu testar vi världens vanligaste diabetesmedicin, som vi har skäl att tro har effekt även mot små pulsåderbråck, säger Anders Wanhainen.
I komplicerade fall av aortasjukdom tar Akademiska sjukuset emot patienter från hela hela Europa. Nu uppgraderas aortacentret av sjukhsledningen till ett så kallat excellenscenter.
Han ser att vården har möjlighet att ytterligare kraftigt minska dödligheten i aortasjukdom.
– Vårt center ska spela en viktig roll i den utvecklingen, på kort sikt genom att utveckla våra kirurgiska metoder, på lång sikt genom att utvecklingen av medicinska behandlingsalternativ får stor betydelse.