Redan tidigt efter det första utbrottet av covid-19 i kinesiska Wuhan vintern 2020 stod det klart att viruset bakom sjukdomen verkade påverka hjärnan.
Sedan har det rapporterats om många både lättare och allvarliga neurologiska symtom, alltså effekter kopplade till sådant som rörelseförmåga eller sinnesfunktioner som smak- och lukt, samt psykiatriska symtom, mer kopplat till beteende. Ett exempel på det senare är en ny Uppsalastudie som visar att covid kan utlösa psykos.
Forskningen på området har varit massiv. Bara antalet vetenskapliga artiklar om covid-19 och neurologiska effekter uppgår till över 5 000.
Nu har forskare på Uppsala universitet under ledning av Helgi Schiöth, professor vid Institutionen för neurovetenskap, publicerat en genomgång just av forskningen kring de neurologiska effekterna.
Den som gjort genomgången är läkarstudenten Anton Johansson, enligt Helgi Schiöth en stor talang som därför fått chansen att testa på forskning.
Det finns många skäl till att det är viktigt att förstå och hitta förklaringarna till coronavirusets påverkan på hjärnan.
– Inte minst är det viktigt inför framtiden, att vi är beredda på nya situationer genom att ha mer kunskap, säger Anton Johansson.
Men naturligtvis handlar det också om patienterna i dag och möjligheten att sätta in rätt åtgärd i form av läkemedel, träning eller annan behandling. Anton Johansson lyfter fram postcovid med flera neurologiska symtom, men även med påverkan på kognition, som minnesproblem.
– Vi måste reda ut om viruset påverkar oss genom att direkt infektera någon del av hjärnan, eller om viruset går på luktorganens stödjeceller, eller om det är en konsekvens av allmän stress på kroppen som inflammationer eller andningssvikt. För det kan påverka hur vi behandlar patienterna, säger Anton Johansson.
I studien har han utifrån studierna som han läst pekat ut tänkbara förklaringar till hur viruset tar sig in i kroppen och hittar vägen fram till hjärnan och där orsakar infektion och skada. En teori är att det sker med blodet som pumpas runt i hela kroppen och att viruset tar sig ut via särskilda celler i kärlväggarna. En annan förklaring är att viruset liksom klättrar till hjärnstammen via nervtrådar från lungorna och infekterar de kontrollcentra i hjärna som sköter vår andning och sedan kan sprida sig.
En tredje väg kan vara via de många nervändar vi har som är kopplade till våra förnimmelser, inte minst luktsinnet. Alla nervceller är på ett eller annat sätt kopplade och skulle kunna på så sätt vara en väg till spridning av viruset.
Något enda svar finns inte och fler förklaringar lär dyka upp.
– Vi kommer att ha en rad sannolika förklaringar, som i kombinationer kan förklara olika symtom. De förklaringar jag skissar på är så långt jag kommer nu efter att ha läst ett hundratal studier på detaljnivå, säger Anton Johansson.
Att så mycket forskning gjorts under så kort tid som under pandemin saknar motstycke och är en bedrift, menar Helgi Schiöth. En översikt vaskar fram guldkornen i forsen av forskning.
– Det är till hjälp för dem ska designa nya experiment och studier, för att få hjälp att veta vilka molekyler som verkar avgörande och som man ska rikta sig mot, säger han.
Översikten publiceras i tidskriften Journal of neuroimmunology, som är ledande på området.