En ny studie visar att de allra flesta med svår covid
utvecklar akuta njurskador.
Det visar en ny studie kring intensivvårdade patienter med covid-19 vid Akademiska sjukhuset.
– Inte ens hos patienter med livshotande blodförgiftning orsakad av bakterier ser vi en så hög andel med akuta njurskador som hos intensivvårdade patienter med covid-19, säger anestesiläkaren och doktoranden Tomas Luther vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.
Studien omfattar 57 vuxna patienter som hade utvecklat så svår covid-19 att de behövde intensivvård. Kroniska sjukdomar som högt blodtryck och diabetes var vanliga bland patienterna. Däremot hade ingen av dem någon svår njursjukdom när de insjuknade i covid-19.
Massmedier världen över har sedan pandemin startade haft många rapporter om att allvarlig lungsvikt och små blodproppar är vanliga vid svår covid-19.
Däremot har akuta njurskador hos covid-patienter inte varit särskilt uppmärksammade i medierna.
– Ändå är de mycket vanliga. I vår studie fick 51 patienter, dvs nära 90 procent, en akut njurskada. Det ligger i linje med rapporter från flera andra centrer runtom i världen, säger Tomas Luther.
Hos nästan var sjätte patient i studien ledde den akuta njurskadan till så kraftigt nedsatt njurfunktion att dygnet-runt-behandling med dialys måste sättas in för att rena blodet.
Trots alla ansträngningar att rädda patienternas liv dog 16 av dem, dvs drygt var fjärde patient, under vårdtiden på intensiven.
– Så som vår studie var upplagd kan vi inte avgöra om den akuta njurskadan bidrog till döden. Från större studier av intensivvårdade patienter är det dock känt att dödligheten är förhöjd bland dem som utvecklar akuta njurskador. Ju svårare njurskada, desto högre är dödligheten, säger Tomas Luther.
Diagnosen akut njurskada ställs när mängden urin som bildas i njurarna och kissas ut sjunker kraftigt och/eller halterna av proteinet kreatinin i blodet stiger till höga nivåer. Normalt klarar njurarna av att rena blodet på kreatinin, som bildas när muskler bryts ner, i en jämn och lagom takt.
Även hos friska personer minskar mängden urin och stiger halterna av kreatinin i blodet om de får i sig alldeles för lite vätska.
– Den höga andelen akuta njurskador hos patienter med covid-19 inom intensivvården kan dock inte förklaras av att de har fått otillräcklig vätsketillförsel, säger Tomas Luther.
Det är fortfarande inte känt varför så många patienter med allvarlig covid-19 utvecklar akuta njurskador.
– En tidigare studie vi gjort talar dock för att njurskadan snarare orsakas av immunförsvarets sätt att reagera på infektionen med sars-cov-2-viruset i kroppen än av att viruset i sig skadar njurvävnaden, säger Tomas Luther.
Forskarna mätte även halterna av flera andra ämnen än kreatinin i blod- eller urinprover. Ett fynd som bekymrar dem är att de allra flesta patienterna hade förhöjda halter av proteinet albumin som hade läckt ut i urinen från blodet. Hos några patienter var albuminhalterna i urinen skyhöga.
– Det är känt att höga halter albumin i urinen kan vara ett förebud om kommande kronisk njursvikt. Därför är det viktigt att vi följer upp njurfunktionen hos patienter som intensivvårdats för covid-10 under lång tid framöver, säger Tomas Luther.
Fotnot: Den vetenskapliga rapporten kring studien har publicerats i tidskriften Acta Anaesthesiologica Scandinavica.