Jonas Beltrame-Linné är presschef på Kry.
Ännu har inte alla nätläkarkontakter för 2020 kommit in i systemet. Men det mesta talar för att nätläkarbesöken under fjolåret kommer att ha mer än fördubblats jämfört med 2019 när året summeras. Håller trenden i sig landar Region Uppsalas nota för förra årets nätläkarbesök på över 50 miljoner kronor.
Uppsala län är det län som har näst högst kostnader per invånare för nätläkare. I topp ligger Stockholms län med 125 kronor per invånare, följt av Uppsala med 79 kronor och Västra Götalands-regionen med 76 kronor.
Kry, den i särklass största aktören, menar att branschen under pandemin gjort en stor samhällsinsats. Företaget har tagit fram en egen rapport som visar att samhället skulle kunna spara 4 miljarder om fler använde de digitala läkartjänsterna. Den kalkylen grundas på antagandet att alla nätläkarbesök ersätter ett fysiskt besök på en vårdcentral.
– Det är tydligt att digital vård spelar en avgörande roll för samhället. När pandemin bröt ut kunde vi finnas tillgängliga när patienterna behöver det, säger Jonas Beltrame-Linné, presschef på Kry.
Kritiker menar dock att nätläkarna plockar russinen ur kakan genom att locka till sig de minst vårdkrävande patienterna samtidigt som regionerna får stå för notan utan att kunna påverka kostnaderna.
Köns- och åldersfördelningen bland de som utnyttjar nätläkartjänsterna visar stora skillnader mot övrig vård. Nätläkarbesöken har en tydlig topp bland kvinnor i 20–25-årsåldern för att sedan sjunka med stigande ålder. På de ordinarie vårdcentralerna är det gruppen 70–79 år som står för flest besök, men här är åldersfördelningen jämnare. Även på vårdcentralerna är det fler kvinnor än män som söker vård.
Staffan Anderberg, distriktsläkare i Region Uppsala, är kritisk till den roll som nätläkarföretagen har fått i dag. Han menar att den ökande tillgängligheten till vård i första hand utnyttjas av en grupp som vill ha hjälp med sina besvär med kort varsel, inte av dem som behöver vården bäst.
– Det vettigaste att göra om man har symtom från kroppen är att avvakta och egenvårda. Inte att ta kontakt med en vårdinstitution som är skattefinansierad. Det blir inte bra för samhället. Det finns en risk för överförskrivning av läkemedel och onödiga sjukskrivningar, säger Staffan Anderberg.
Han påpekar också att många problem kan klaras utan ett fysiskt besök även vid de ordinarie vårdcentralerna. Ett recept på antibiotika vid urinvägsinfektion utan andra komplikationer är ett exempel. Samtidigt sätter nätläkarna fingret på ett problem med tillgängligheten i den offentliga vården. Men, menar han, när resurserna i vården är begränsade måste man prioritera för att ta hand om dem med störst behov.
Diskussionen om nätläkarna har gjort att Västra Götalands-regionen nu deklarerar att de från och med 2022 inte längre kommer att betala räkningarna från nätläkarbolagen. Samtidigt ställer man krav på att öka den digitala tillgängligheten på regionens vårdcentraler.
Malena Ranch (MP), regionråd i Uppsala och ordförande i vårdstyrelsen, säger att det blågröna styret nu analyserar frågan för att eventuellt fatta ett liknande beslut i Region Uppsala.
– Vi vill använda resurserna för att investera i våra egna vårdcentraler. Det vi betalar till nätläkarbolagen motsvarar gott och väl en höjning av ersättningen till vårdcentralerna med 5 procent. Det är jättemycket, säger Malena Ranch.
Malena Ranch (MP) är regionråd i Uppsala och ordförande i vårdstyrelsen.