Anna-Karin Lidström, läkare och forskare på infektionskliniken.
När man jämför kurvorna över antalet sjukhusinläggningar i Uppsala län under pandemins första våg, våren 2020, med hur det sett ut under den tredje vågen ser man en påfallande likhet. Toppen kommer nästan exakt samtidigt. Det skiljer bara tre dagar mellan toppen under första vågen, som inträffade den 18 april då 83 personer lades in på sjukhus med covid-19 under en vecka i Uppsala län. Årets topp inföll den 21 april med 117 sjukhusinläggningar under en vecka, vilket också är den högsta siffran under hela pandemin.
Därefter har det gått mycket brantare utför i år jämfört med i fjol. Den senaste veckonoteringen över antalet som läggs in på sjukhus är 23. I fjol vid den här tiden var det 40. Även när man tittar på antalet patienter i intensivvården är mönstret likartat. Fjolårets topp inträffade den 18 april med 26 intensivvårdade patienter. Årets topp inföll den 19 april med 32 patienter. I dag vårdas 9 patienter i intensiv- eller intermediärvård medan det vid samma tid i fjol var 17.
I den nationella statistiken från Socialstyrelsen är tendenserna liknande, även om den andra toppen, runt jul, var högre i resten av Sverige än den var i Uppsala län. Nationellt var toppen för nyinskrivna patienter i första vågen den 9 april 2020 och den tredje vågen den 5 april i år.
Anna-Karin Lidström, forskare och läkare på infektionskliniken vid Akademiska sjukhuset, tycker att sambanden är intressanta.
– Samtidigt är det bara två år man har att titta på, och det går inte att dra några säkra slutsatser av det. Men det är helt klart intressant, säger hon.
Johan Nöjd, smittskyddsläkare i Region Uppsala, har också noterat likheterna.
– Kurvorna är nästan spegelbilder av varandra. Det är ju det här man spekulerat om, att liknande coronavirus är typiska vinterförkylningsvirus. Vi har haft förhoppning om att det ska bidra till att minska smittan under våren, säger Johan Nöjd.
Samtidigt finns det stora skillnader mellan fjolårets nedgång och årets. Vaccinet har sannolikt bidragit till den snabba nedgången. Samtidigt domineras smittspridningen helt av det brittiska viruset, som av allt att döma är betydligt mer smittsamt än tidigare varianter.
Claes Juhlin, överläkare och analytiker på Region Uppsala, säger att vaccinet förmodligen haft större effekt än vad man trott på både smittspridning och sjukhusinläggning.
– Vi ligger klart under de scenarier som Folkhälsomyndigheten räknade med. Vi ser också i England och i Israel hur pass brant kurvorna går ner. Samtidigt har värme och luftfuktighet förmodligen också en påverkan, säger han.
Men att topparna har kommit så exakt i tid är intressant, tycker han.
– Det finns något där, men vi vet inte vad det handlar om. Det är märkligt att det är så pass lika, säger Claes Juhlin.
Johan Nöjd, smittskyddsläkare i Region Uppsala.
Johan Nöjd påpekar också att även om andelen av de sjukhusvårdade som behöver intensivvård ser lika ut mellan åren så är det i sig ett tecken på att folk har blivit sjukare av det brittiska viruset som sprids nu. Eftersom behandlingen blivit bättre, bland annat med kortison, och kunskapen om sjukdomen ökat så har man inom sjukvården varit duktigare på att vårda patienterna så att de inte behöver inte behöver läggas in på iva med liknande sjukdomsbild.
– Vi ska vara glada att vi med vaccinet har lyckats hålla undan det brittiska viruset från de äldsta, säger Johan Nöjd.