Antalet patienter som lagts in på sjukhusen för covid-19 följer väl kurvan över hur många som testats positivt för coronaviruset. Tidigare har man pratat om att pandemikurvan får genomslag ett par veckor senare i vården. Men en jämförelse visar att tidsspannet är mindre än en vecka.
Dessutom är kurvan för vårdbehovet ryckig med plötsliga hopp uppåt. Det här gör det vanskligt att göra prognoser för antalet vårdplatser som behövs. Johan Lugnegård, chefsläkare vid Akademiska sjukhuset, säger att den nuvarande prognosen sträcker sig en vecka framåt och visar på en platåfas, möjligen med en viss ökning.
Hittills befinner sig Akademiska sjukhuset på nivå 5 av 6 i upptrappningen av covidvården. Det innebär att 62 "vanliga" vårdplatser och 18 intensivvårdsplatser reserverats för patienter som vårdas för covid-19. Vid lunchtid på tisdagen låg 98 patienter som testats positivt för covid-19 på sjukhus, varav 18 i intensivvård. Av de 98 vårdades 71 på en covid-avdelning, men totalsiffran innehåller också dem som testats positivt men vårdas för andra diagnoser.
Det är fortfarande en bit från vårens nivåer, då som mest 125 patienter, varav 26 i intensivvård, vårdades för covid-19.
– Vi vill inte hamna där igen. Det kostar för mycket för personalen och för annan vård. Men vi har inget annat val än att ta hand om de patienter som kommer, säger Johan Lugnegård.
Paradoxalt nog är det framgångar i vården som sätter ytterligare press på sjukhusen.
– Covidpatienter i intensivvård överlever i större utsträckning nu. Det gör också att vårdtiderna förlängs vilket ökar antalet inneliggande patienter, säger Johan Lugnegård.
En faktor som skulle kunna ge bättre prognoser är om testkapaciteten ökar. Det går fortfarande i genomsnitt fem dagar från att symtomen visar sig tills de som testat positivt kan bli provtagna. Till det kommer tiden för analys av provresultaten som tar ytterligare någon eller några dagar.
Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör, säger att regionen arbetar för att utöka testningen. Bland annat för man diskussioner med laboratorier i både Finland och Tyskland. Men innan man börjar använda snabbtester för att skynda på testningen måste de utvärderas mer.
– De är osäkrare. Möjligen skulle de kunna användas för screening innan man gör annan testning, säger Mikael Köhler.