Emma Hedlund, smittspårare vid Region Uppsala ringer patienter som testats positivt för covid-19.
I korridoren med kontorsrum där smittspårarna sitter och arbetar är namnen handtextade på post it-lappar vid dörrarna.
– Vi har blivit fler. I vanliga fall är det regionens forsknings- och utbildnings-avdelning som sitter här. Men de jobbar hemifrån nu, säger Maria Borgström, verksamhetschef på provtagningsenheten.
Just nu arbetar 15 stycken med att ringa in covid-smittans framfart. För att hinna med gäller det att hålla samtalen kort, och smittspårarna måste jobba både kvällar och helger. Några är pensionerade läkare och sjuksköterskor som vill hjälpa till. Andra saknar vårdutbildning men har fått snabbutbildning för att jobba med smittspårningen.
För att underlätta smittspårningen har alla som testats positivt för covid-19 fått ett formulär via 1177 där de ska fylla i datum när de insjuknade, arbetsgivare med mera.
– Under samtalet ställer vi en hel del ledande frågor. Då brukar de flesta komma ihåg att nämna när de träffat andra människor, säger Jenny Johansen, samordnare för smittspårarna.
Emma Hedlund, som i botten är undersköterska, är en av dem som ringer upp personer som testats positivt. Hon berättar att de nästan alla är glada att bli uppringda.
– Många sitter och väntar på samtalet och säger att det är jätteroligt att vi ringer, säger Emma Hedlund.
Frågorna som ställs handlar om vad man gjort och vilka man träffat dagarna innan och efter att man började få symtom.
Vad är det vanligaste att folk glömmer nämna?
– Många gånger kan det vara så att de säger att de inte har gjort någonting, men sen när vi frågar vidare kommer de på att de kanske varit hos fysioterapeuten eller tandläkaren. Och såna saker är jätteviktiga att vi får reda på, eftersom de träffar andra patienter.
Maria Borgström, verksamhetschef.
Hon berättar också att några kan skämmas över att de inte hållit sig hemma.
– Men är det någon de ska vara ärlig gentemot så är det mot oss. Har man varit på middag är det viktigt att man berättar det, säger Emma Hedlund.
Mats Martinell, läkare på provtagningsenheten där även smittspårningen ingår, är bekymrad över att det går för lång tid från att människor börjat visa symtom på covid-19 till dess att smittspårarna får kontakt med dem.
– I går låg vi 300 positiva prover back i smittspårningen. Och med den tid som det tar från att patienterna börjat få symtom till dess att de har fått ett positivt provsvar kan den smittsamma perioden nästan vara över när vi ringer, säger han.
Hans personliga uppfattning är att det kan vara värt att pröva snabbtester för att korta ledtiderna.
– Snabbtester är inte riktigt lika säkra. Men om vi kan utesluta negativa snabbtestsvar och bara skicka positiva för pcr-analys vore det fantastiskt, säger Mats Martinell.
Mats Martinell, ansvarig läkare på provtagningsenheten.
Han säger att smittspårningen är en jätteviktig del för att bromsa pandemins utveckling.
– Många har god kunskap om råden hur man ska bete sig. Men alla har inte det. Det räcker med att 1 av 20 inte har koll. Då kan den personen hinna smitta ganska många, säger han.
Särskilt viktigt är det att fånga upp vårdpersonal som kan ha kommit i kontakt med smittade personer.
– Vi rekommenderar anställda på en vårdinrättning som är i hushållskarantän, där någon i familjen har testats positiv, att provta sig på dag 5 av karantänperioden. Det gäller även till exempel lokalvårdare och andra som inte jobbar direkt med vården eftersom de ofta delar fikarum med vårdpersonalen, säger Mats Martinell.