Först och främst kan man konstatera att majoriteten av ungdomarna i Uppsala län mår bra eller mycket bra. Det svarar till exempel 86 procent av killarna och 66 procent av tjejerna i årskurs 7.
Men de senaste åren har något hänt med ungdomarnas mående, i synnerhet bland flickorna. 2013 uppgav exempelvis 82 procent av tjejerna i årskurs 7 att de mår bra vilket kan jämföras med årets siffra på 66 procent.
Uppgifterna kommer från Region Uppsala som vartannat år gör enkäter med ungdomar i länet. I årets undersökning finns svar från cirka 6 500 elever i högstadiet och gymnasiet.
Jämför man årets rapport med resultaten från 2013 och 2015 så har må-bra-siffrorna sjunkit vid varje mättillfälle. Idag är det sex av tio tjejer i årskurs 2 i gymnasiet som tycker att de mår bra eller mycket bra. 2013 gav närmare åtta av tio tjejer i den åldersgruppen samma positiva svar.
I undersökningen används ett mått för hur stor andel som har så kallade emotionella symptom. Det är en sammanslagning av faktorer som oro, nedstämdhet med mera och kan tyda på att de behöver professionella stödinsatser. Var fjärde gymnasietjej i årskurs två hamnar i den kategorin.
Vad beror det då på att fler unga mår psykiskt dåligt? Curt Hagquist är professor i folkhälsovetenskap vid Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa vid Karlstads universitet. Han har ägnat sig åt frågan i decennier men har inget entydigt svar att ge.
– Tidigare har det funnits hypoteser som ungdomsarbetslöshet eller att fler växer upp med bara en förälder, men det är tveksamt om detta kan förklara siffrorna.
Han säger att problemet har vuxit sedan början av 1990-talet och att psykiskt illamående sannolikt har olika förklaringar under olika tidsperioder.
– Vi ser nu att ungas användning av skärmar gör att de sover mindre vilket ger psykiska konsekvenser.
Curt Hagquist framhåller att det finns en stark koppling mellan skolmisslyckande och psykisk ohälsa i vuxen ålder.
– Därför behöver skolorna sätta in mer stöd, både för att höja resultaten för elever som inte presterar så bra och för elever som har psykiska svårigheter.
Att erbjuda hjälpinsatser är i första hand en fråga för kommunerna.
– Vi ska ge undersökningsresultatet till kommunerna där bland annat elevhälsan har en viktig funktion att fylla, uppger Carin Östling vid Region Uppsala.
Till de glädjande faktorerna hör att färre använder tobak och alkohol. Samtidigt är den lilla minoritet som testat narkotika i stort sett konstant. Ungefär hälften av eleverna motionstränar minst tre gånger i veckan.
De tendenser som framkommer i rapporten kan skönjas även bland ungdomar i övriga riket. I synnerhet tonårstjejer rapporterar ökande psykiska besvär medan skötsamheten ökar.
I en nationell undersökning från Brottsförebyggande rådet, Brå, har andelen elever i årskurs 9 som uppger att de begått grovt våld halverats på 15 år. För delaktighet i stöldbrott syns liknande siffror. Delvis hänger detta troligen samman med den dramatiska minskningen av drickandet. Exempelvis har andelen unga som hamnat i slagsmål på fyllan sjunkit ordentligt.
– En annan förklaring till minskande delaktighet i brott är att ungdomar umgås mer via nätet, säger Anna Frentzel, utredare på Brå.