Potthål, gropar och bristfälligt underhåll är något trafikanterna i Enköping får kämpa mot när de ger sig ut i trafiken. I kommunen finns det totalt 60,8 mil statlig väg och 26 procent av vägnätet är i mycket dåligt eller i dåligt skick. Det framkommer i en kartläggning Transportföretagen (bransch- och intresseorganisation inom transportnäringen) genomfört.
Jämförelsevis är 33,8 procent av vägarna i Håbo kommun i dåligt eller mycket dåligt skick. Värst drabbat i Uppsala län är Östhammar där nästan hälften av vägarna (45,6 procent) faller under kategorin dåligt eller mycket dåligt.
Men vägarna i Enköping är ändå bland de bättre i Uppsala län. 54 procent av de statliga vägarna i Enköpings kommun är i bra eller mycket bra skick.
Transportföretagen har genom sitt upprop "Våra vägar" fört fram att staten behöver investera mer pengar i vägunderhåll och ta bättre hand om vägarna i landet.
På sin hemsida har Transportföretagen även tagit fram en karta över det statliga vägnätet. Där graderar vägarna från mycket bra till mycket dåligt baserat på statistik från Trafikverket.
Det finns flera faktorer som avgör ifall en väg är dålig eller inte. Transportföretagen har bland annat tittat på ojämnheter och spårdjup för att gradera vägarna.
– Nu har potthålen kommit under vintern på grund av det nyckfulla vädret. Potthålen finns inte med i analysen, men jag brukar säga att de är ett symptom på en sjukdom. Sjukdomen stavas för gamla vägar med dåligt underhåll, säger Anders Josephsson, näringspolitisk expert på Transportföretagen.
Enligt kartan bedöms bland annat delar av E18 i höjd med Enköping vara i dåligt skick. Hur pass alarmerande är det?
– Gör man ingenting åt det går vägen över till mycket dåligt skick. Det skapar längre restider och påverkar trafiksäkerheten.
Intresseorganisationen menar att det skulle behövas ett högre anslag avsatt till underhåll av vägar. Kartan de har tagit fram i samband med uppropet visar också hur vägarna skulle kunna vara om det inte investeras mer pengar i vägarna. Transportföretagen menar att det finns en underhållsskuld. Om man inte börjar investera i vägarna kommer den så kallade skulden att växa över tid.
– För att stoppa skulden från att fortsätta växa krävs det två miljarder mer varje år till vägunderhållet. Men då har vi inte börjat amortera på skulden. Vill vi ha bättre vägar så behövs mer än de här två miljarder kronorna.