Blomsterluipinen är en av de mest problematiska invasiva växtarterna i Sverige idag enligt Naturvårdsverket.
Invasiva arter är inte bara ett hot mot den biologiska mångfalden. De är ett hot mot hela samhällsbygget och nu tar Trafikverket upp kampen mot dem med hjälp av AI (artificiell intelligens).
Under två veckor i juni har en bil utrustad med en AI-kamera rullat runt i Enköping och Heby med omnejd. AI-kameran har "tränats" att känna igen blomsterlupin och andra invasiva arter. Med hjälp av kameran kan de invasiva arterna inventeras mycket snabbare än tidigare och bekämpningen av dem går att göra mer effektivt.
– Vi gör regelmässiga inverteringar av invasiva arter, de är en del av problembilden i olika projekt och kan fördyra dem betydligt. Exempelvis vid byggen av busshållplatser, vid dikesrensning, siktröjning eller underhåll av vägar, säger Johan Rydlöv, ekolog och nationell samordnare Landskap på Trafikverket.
Genom att följa hur växten utvecklas och breder ut sig kan man hitta mer kostnadseffektiva sätt att bekämpa den.
Invasiva arter är enligt Johan Rydlöv inte bara ett hot mot miljön och den biologiska mångfalden. Det berör hela samhället.
– Det krävs att hela samhället vaknar. Har man invasiva arter i trädgården kan de sprida sig till vägkanten, vi måste hjälpas åt tillsammans annars blir det mycket dyrare att få en pålitlig infrastruktur. Vi måste flytta fokus. Hur ser det ut om 30 år med ett varmare klimat och fler invasiv arter?
Enköpings- och Hebyområdet är lite av ett pilotprojekt i landet för de nya AI-kamerorna. Trafikverket har sedan tidigare ett samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för att utveckla olika inventeringsmetoder och man har en bra lokalkännedom i området.
Vresrosen är invasiv och blir allt vanligare längs våra vägar. Den är vacker men ställer till problem vid vägunderhåll och utbyggnad av infrastrukturen.
Idag har man tekniken för att klara av att identifiera växter med kameran längs vägen i över 100 kilometer i timmen. Men systemet måste utvecklas mer och det dröjer troligen minst två år innan man har en användbar produkt.
– Tanken är att vi sedan ska kunna utnyttja fordon som vi redan har ute på uppdrag, som exempelvis vid kontroll av skyltar, och sätta kamerorna på dem. Men användbarheten måste diskuteras och vi får följa graden av tillförlitlighet i tekniken, säger Johan Rydlöv.
Projektet med AI-kameran är ett samarbete mellan Trafikverket, SLU och vägmyndigheterna i Danmark och Island.
Invasiva arter, som lupin, jätteloka, vresros och gullris är arter som sprider sig snabbt och kan ge stora problem, både ur miljösynpunkt och för infrastrukturen. De ska bekämpas och ansvaret ligger både hos fastighetsägare och hos myndigheter.