Nina Bergström är journalist med trädgård som specialämne och har skrivit tre böcker om just odling i pallkrage. Materialet till dem har hon samlat på sin egen täppa som ligger i Sörmland. Där har hon experimenterat med olika grödor, utvärderat och fotograferat.
– Att odla i pallkrage är enkelt och billigt – du får kontroll och överblick, säger hon och menar att det ger också en speciell tillfredsställelse att plocka in och laga mat av sin zucchini, sallad och sina bönor.
Att hon fastnat för just pallkragar är för att de har en mängd praktiska fördelar jämfört med att odla på friland.
– Det är lättare att vattna, rensa ogräs och få till en bra jord. Det blir hanterbart och inte större än vad man klarar av. Odlar man på hobbynivå behöver man inte ett stort land med morötter. I en krage går det att maxa skörden eftersom man kan odla tätt.
Pallkragar går att köpa i trädgårds- och bygghandeln, men billigast är att hitta begagnade hos transport- och emballagefirmor. Där de kan kosta från en 50-lapp och uppåt.
– Jag har både pallkragar och egensnickrade lådor. Nu för tiden finns det ju en massa roliga tillbehör till dem. Till exempel nätburar och glas- eller plasttak som gör att de förvandlas till ett litet drivhus, säger Nina.
Kanske finns det redan en odlingsdel på din tomt, då är det lämpligt att ställa lådorna där. Ska du börja helt från scratch ska du välja en solig och plan plats.
– Helst inte under träd om det går att undvika. Dels blir det skuggigt, dels kommer rötterna att tränga upp i pallkragen.
Hittar man ingen idealisk plats, utan tvingas använda en berghäll eller en yta rik på ogräs, får man täcka botten med tidningar, trasmattor, kartong eller fiberduk. Då kan det krävas minst två ramar staplade på varandra för att få tillräckligt stort jorddjup.
En av hemligheterna för att lyckas är att tillämpa växelbruk i lådorna. Det är en gammal kunskap – samma växt ska helst inte odlas på samma plats mer än vart fjärde år. Annars kan jorden drabbas av trötthet, och risken för att drabbas av parasiter, svamp och virussjukdomar ökar. Även om du bara har en liten köksträdgårdsodling bör du tänka på växtföljden. Perenna grönsaker som rabarber, sparris och bär ingår inte i skiftessystemet.
– Ta reda på hur mycket näring de olika grödorna behöver och skriv upp i vilka lådor de har växt. Sedan flyttar du dem nästa år enligt ett schema. (TT)