Johan Aykal på Stattshörnan.
Helen Boman, restaurangchef på Ice.
Britt-Marie Edström på Bombance.
På kortterminalen finns flera dricksalternativ att välja på, men det går också bra att bara välja fortsätt, utan dricks.
Hur mycket dricks ska man ge? Det är frågan.
Helen Boman på Ice.
Den senaste tiden har en debatt om dricks blossat upp. Detta efter att bland annat författaren Lotta Lundberg i en krönika i Svenska Dagbladet kritiserat den relativt nya funktionen på kortterminaler där gästerna kan välja mellan förvalda påslag för dricks på 5, 10 eller 15 procent. Ett girigt system, anser krönikören.
Men det går också att välja fortsätt: ingen dricks.
Restaurangen Ice är utrustad med den nya modellen av kortterminaler. Restaurangchef Helen Boman tycker sig ha märkt en ökning av dricksandet – även om den totala dricksen på Ice bara ligger på runt 2 procent.
– Jag har fått en känsla av att vi får lite mer i dricks. Det tror jag beror på att folk tidigare tyckte att det var krångligare att räkna ut hur mycket de ville dricksa när de skulle skriva in en totalsumma, säger Helen Boman.
På Ice delar personalen på dricksen. Dricksen är dock inte längre en lika nödvändig extra inkomstkälla i branschen som förr, enligt Helen Boman:
– Det är en sån stor skillnad mot hur det var för 20–30 år sedan när servitriserna framförallt behövde ha sin dricks för att det var så dåliga villkor. Nu har villkoren blivit mycket bättre även om de inte är bra. Nu kan man leva på sin lön. Det var inte riktigt så då.
– Dricksen för oss är ett mått på om gästen är nöjd. Folk är otroligt olika. Personligen kan jag känna att det är konstigt när man inte får någonting alls i dricks av någon som säger att maten och servicen har varit fantastisk. Men ibland kan man få 300 spänn i dricks av några som kanske bara har käkat för tusen kronor.
Krögaren Johan Aykal på Stattshörnan berättar att restaurangen medvetet har valt att ta bort funktionen med förinställda dricks, utan gästerna får slå in totalsumman.
– Funktionen finns i kortterminalen, men vi använder aldrig den då det är lite som tiggeri, säger han.
Dricksen går till personalen, som har lön enligt kollektivavtal.
– Ingen ska känna sig tvingad att lämna dricks. Det är upp till var och en. Dricks är en servicegrej om man har fått något lite extra. Om jag går ut och käkar och tycker att jag fått jättebra mat och jättebra service, då betalar jag dricks, säger Johan Aykal.
Hur tycker du att Enköpingsborna dricksar?
– Jag tycker att de är generösa. Vår personal får en hel del.
Även på Bistrot Bombance går dricksen till personalen. På Bombance får gästerna knappa in totalbeloppet.
– Dricks fyller olika funktion beroende på var i Sverige restaurangen ligger. Ligger den i småstäder, där det oftast är ganska tufft att driva restaurang, då är dricksen en välkommen extrapeng för personalen som har lägre löner, säger Britt-Marie Edström som driver krogen tillsammans med Johan Beckman.
– För min egen personal tycker jag att det är bra att de får dricks för att de har inte jättebra löner och så jobbar de på timmar och en del har kanske inte en full lön. Jag tycker att alla får lämna dricks efter vad de tycker, känner och har förmåga att betala. Man behöver inte skämmas om man inte lämnar någon dricks, säger hon.
– Som anställd är det bra med dricks. Det är ett sätt att få lite extra för att inom restaurangbranschen tjänar man inte jättemycket, särskilt inte i mindre städer, säger Evelina Widblom, servitris på Bombance.
Faktiskt skiljer sig generositeten med dricksandet en hel del mellan könen, enligt en anonym källa i krogbranschen:
– Tjejer generellt är snålare när de går på krogen. Tjejer är sjukt snåla på att dricksa. Killar är helt annorlunda.