Johan Belzenstierna von Engeström har i rätten hävdat att meteoriten bör tillfälla honom eftersom att det är han som äger marken där den slagit ner. Geologerna som har hittat stenen heter Andreas Forsberg och Anders Zetterqvist. De har inte sökt tillstånd för att leta, eller ta meteoriter från ägorna. Något som de menar att de inte behöver. Båda parterna i målet har som mål att stenen ska bevaras på museum i framtiden, men tvisten handlar om vem som äger stenen i slutändan.
EP har pratat med markägaren Belzenstierna von Engeström som känner att han fått föra fram sin ståndpunkt under rättegången.
– Jag tyckte vi framförde väldigt bra och tydligt varför det inte är en del av allemansrätten. Jag har själv haft meteoritsökning i organiserad form på markerna, med en astronom på plats och en sökarförening. Men det har vi då alla gjort i samråd. Att söka efter meteoriter är en del av allemansrätten precis som att ornitologer har rätt till att vara ute och skåda sällsynta fåglar, men man får hoppas att en ornitolog inte tar med sällsynta fågelägg.
Markägaren fortsätter:
– Det finns en praxis bland meteoritjägare i Sverige. När man söker på statens mark då skriver man avtal med markägaren innan. Det gör folk, men när man kommer till mig som privat markägare, då får man tydligen göra som man vill, säger Johan Belzenstierna von Engeström.
Anders Zetterqvist är en av geologerna som hittat meteoriten på Belzenstierna von Engeströms mark. Han menar att det inte finns någon lagstiftning som reglerar hur det ska gå till vid en sån här situation.
– Vi tryckte ju mycket på den här gamla sedvanan att det har varit så att meteoriter som har hittats tidigare har blivit upphittarens. Så det var det ju redan på 1800-talet när man hittade de första meteoriterna i Sverige. Sen har det fortsatt, även om det inte står i någon lag så har det tolkats på det sättet, säger Anders Zetterqvist.
Zetterqvist berättar att det är synd att tvisten har gått ända upp i rätten, men att utfallet kan bero på vilken lag som rätten väljer att tillämpa i ärendet.
– Det är väl det att det inte finns någon tydlig lag som säger vad som gäller. Sen hade vi det spåret att man kanske inte ens kan se det som fast egendom, utan som lös egendom. Det skulle innebära att man inte kan tillämpa jordabalken. Det är ju liksom hela utgångspunkten från markägarens sida.