Funktionsrätt Enköping kallade – och politikerna kom. Mangrant.
Nio möten med vart och ett av de lokala partierna under maj och juni, där frågor som rör funktionshindrade lyftes.
– Samtliga partier kom, de allra flesta med sina förstanamn. Det var inget tjafs om dagar hit eller dit, de ska de ha en stor eloge för, säger Anneli Djurclou, ordförande i Funktionsrätt Enköping och för föreningen Stroke.
Men något omedelbart resultat har de inte sett till än.
– Nej, men det var inte heller väntat. Vi ser de här mötena som en investering för framtiden, säger Anneli Djurclou.
Engagemanget var det inget fel på från politikerhåll.
– Samtliga politiker som kom inledde med att beskriva vilken stor förståelse de har för vår problematik, att de själva har någon nära eller kär som är drabbad. Därför blir man lite förvånad över hur lite de känner till om problematiken, eller hur lite de har gjort. Inte bara under den här mandatperioden, utan under lång tid, säger Janne Wigdell, Synskadades Riksförbund Enköping.
Framför allt fyra frågor behandlades under mötena.
Lokalfrågan, kommunens sätt att handskas med tillståndsgivning för parkeringstillstånd, färdtjänst och hur skolan bemöter skolbarn med särskilda behov.
– Det är väldigt viktiga frågor för oss. Om man till exempel tar lokalfrågan så blir vi lätt bortglömde i debatten. Idrottsrörelsen och pensionärsföreningarna hörs det mycket om, men våra medlemsföreningar har mycket stora behov av lokaler, och det behöver vara anpassade lokaler som är ändamålsenliga. Det går inte att släpa med mobila hörselslingor till möten runt om i stan, säger Lena Thorén, Hörselskadades förbund i Enköping.
Så många konkreta förslag eller åtgärder bjöd inte politikerna på. Tvärtom framfördes det istället från Funktionsrätt Enköpings håll. Bland annat om parkeringstillstånd.
– Just nu skyller man en ganska hård bedömning på att p-tillstånd som utfärdas ska gälla i hela EU. Men det finns inget som hindrar att kommunen utfärdar lokala tillstånd som bara gäller i Enköping, med en generösare tolkning av behovet. Samtliga politiker tyckte att det var en jättebra idé, nån kallade det till och med "innovativt". Vi får väl se om kan vara en väg framåt, säger Janne Wigdell, som ser lätt skeptisk ut.
Ett intryck representanterna fick under mötena var att politikerna inte var så insatta i hur det fungerar i vardagen. Många beslut i tillståndsärenden är delegerade från de politiska nämnderna till tjänstemännen på förvaltningarna.
– Såklart ska inte politikerna vara inne i enskilda ärenden och peta, men det måste finnas en uppföljning på övergripande nivå där man kan se om det begås systematiska fel. Det finns inte i dag, säger Lena Thorén, och Anneli Djurclou och ger exempel.
– Den enda uppföljning man gör på färdtjänsten i dag är en kilometeruppföljning. Det finns ingen "nöjdfärdtjänstkundindex". En sån undersökning har inte gjorts på 30 år i kommunen, och det är såklart en brist att inte veta hur kunderna uppfattar servicen.
I en fråga ger man dock kommunen plus. Arbetet med det nya Kulturhuset Joar.
– Där har vi fem representanter som träffar projektledarna en gång i månaden. Där får vi möjlighet att påverka innan beslut är tagna. Man kan hoppas att det kan bli en modell för framtiden, säger Janne Wigdell.