Liksom i Enköpings kommun är politikerarvodena i Region Uppsala knutna till riksdagsarvodet. Men tillämpningen av systemet gör att arvodesnivån generellt är lägre i regionen än i kommunen.
Den enda som får mer än 100 procent av riksdagsarvodet, i dag 71 500 kronor, är regionstyrelsens ordförande. Emilie Orring har den gångna mandatperioden haft 110 procent av riksdagsarvodet, 78 650, vilket kan jämföras med kommunalrådet och kommunstyrelsens ordförande i Enköping, Peter Book (M).
Den stora skillnaden är dock hur arvodet fördelas mellan partierna. I Region Uppsala får alla partier en total arvoderingsprocent i förhållande till antalet mandat i fullmäktige att använda till att avlöna både politiska sekreterare och regionråd. Regionrådsarvoden räknas då dubbelt mot lönen för de politiska sekreterare, så att 50 procent regionrådsarvode kan växlas mot 100 procents tjänst som politisk sekreterare. Partierna kan också flytta ersättning mellan åren inom mandatperioden så att man har fler politiska sekreterare under valår än övriga år.
Den här konstruktionen gör att det är fler regionråd som har en lägre arvoderingsgrad, och därmed också får ett lägre belopp i arvode än hur det ser ut i kommunen. Det är också skälet till att Vänsterpartiet inte reserverat sig mot konstruktionen på det sätt som partiet gjorde i kommunen.
– Den konstruktion som finns i regionen gör att man inte får så höga arvoden för individerna eftersom det finns incitament att dela på arvodena. Vi har valt att komma överens om hela paketet och därför har vi inte bråkat så mycket om det, säger Neil Ormerod (V), regionråd från Enköping.
I ett förslag till beslut inför den kommande mandatperioden kommer ersättningarna för både regionstyrelsens ordförande och presidieposter i regionens nämnder att justeras uppåt. Det är dock fortfarande bara regionstyrelsens ordförande som kan få mer än 100 procent av riksdagsarvodet, nu 120 procent, eller 85 800 kronor.
Tidigare i somras klubbade fullmäktige i Enköping igenom en höjning av arvoden för politikerna från och med 2023, från dagens budget på 12,1 miljoner per år till en höjning med sex miljoner till 18,1 miljoner.
De stora skillnaderna var att de fasta ordförandearvodena i nämnderna höjdes från 16 procent av ett riksdagsarvode till 30 procent (från 11 440 kronor/månad till 21 450 kronor/månad). Dessutom klubbades det igenom att samtliga partier i fullmäktige har rätt till arvoderade gruppledare, även de partier som också har arvoderade kommunalråd.
Arvodet för gruppledarna baseras på antal mandat i fullmäktige, och ersättningen är sex procent av ett riksdagsarvode per mandat (4 290 kr/mandat). Det innebär att till exempel socialdemokraterna med sina 13 mandat, utöver Jesper Englundhs 71 500 kronor i arvode som oppositionsråd, får 55 770 kronor i månaden till en gruppledare. Moderaterna med sina 10 mandat får 42 900 kronor att lägga på en gruppledare utöver Peter Books arvode. Liberalerna, som inte har ett arvoderat kommunalråd, får bara 4 290 kronor till en gruppledare. Något som kritiserades av Jenny Gavelin (L) efter beslutet.
– Vi motsatte oss att partier med arvoderade kommunalråd även skulle få arvoderade gruppledare, det är inte rimligt och gynnar de stora partierna som nu får möjlighet att ha två heltidsarvoderade.