Kommunfullmäktigemötet i kompassen i måndags hettade till när mötet kom till punkt 11, "Nya regler för arvoden och partistöd".
I december 2021 beslutade kommunfullmäktige att en arvodeskommitté skulle inrättas med uppdrag att se över nuvarande politikerarvoden, en kommitté där samtliga partier i fullmäktige har varit representerade.
I korthet handlade förslaget om fullmäktige skulle klubba igenom arvodeshöjningar från dagens 12,1 miljoner kronor till 18,1 miljoner kronor för budgetåret 2023. Och i princip röstades förslaget igenom, med några smärre tekniska ändringar. Bland annat om hur mycket arvode en enskild politiker kan få. På "plussidan" för en enskild ledamot höjdes möjligheten att få mötesarvoden till tre möten per dag mot tidigare två möten per dag. Man beslutade också om ett maxtak för gruppledare efter ett yrkande av Magnus Johansson (M), som enligt beslutet nu "bara" kan få ett basbelopp, 71 500 kronor, oavsett om personen kombinerar det uppdraget med andra uppdrag. Som till exempel nämndordförande, som skulle kunna ge 21 450 kronor i månaden ytterligare utan maxtak.
Fullmäktige beslutade att höja nämndordförandenas arvoden från 16 procent av ett basbelopp (= 71 500 kronor) till 30 procent. Dessutom beslutade man att införa arvoden för gruppledare i samtliga partier. Även de partier som redan i dag har arvoderade kommunalråd. Något de mindre partierna opponerade sig emot.
– Jag tycker att det är en orimligt stor höjning av arvodena. Speciellt för gruppledare som inte har samma ansvar som en nämndordförande som kan ansvara för en mångmiljonbudget. En gruppledare utan utpekat ansvar kan få 100 procent av ett basbelopp, en ordförande bara 30 procent, säger Jenny Gavelin (L), och fortsätter:
– Vi motsatte oss att partier med arvoderade kommunalråd även skulle få arvoderade gruppledare, det är inte rimligt och gynnar de stora partierna som nu får möjlighet att två heltidsarvoderade.
Nystart Enköping har under hela arbetet med de nya arvodena i arvodeskommittén varit för oförändrade arvoden.
– Det är äckligt mycket pengar. Argumentationen är för att man ska kunna locka mer engagerade och kompetenta politiker. Det tror inte vi. Det är inte för pengarna man engagerar sig i de här frågorna, säger Kim Jämse (NE).
Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet, partierna med arvoderade kommunalråd, stod samtliga bakom den stora höjningen av arvodena, med stöd av bland andra Sverigedemokraterna.
Och kommunalrådet och kommunstyrelsens ordförande Peter Book (M) försvarar höjningen och menar att den är nödvändig. För den representativa demokratins skull.
– Jag är medveten om att det kommer att bli en pedagogisk svår uppgift att förklara för väljarna varför vi höjer arvodena, jag är inte naiv. Jag är också medveten om att populistiska krafter kan komma att utnyttja höjningen för sina syften, säger Book, och fortsätter:
– Vi behöver bli representativa i fullmäktige, och det är vi inte idag. Vi har ungdomar som engagerar sig innan de börjar med högre studier eller börjar jobba, och vi har äldre. Åldersgrupperna där emellan är inte representerade, och det behöver de vara för att det ska bli demokrati i de politiska besluten. Och ett sätt är att höja arvodena för att göra det attraktivare att engagera sig i kommunpolitiken.
Rättelse: I en tidigare version av den här texten påstods det att Jenny Gavelin (L) hade yrkat på ett maxtak för gruppledarna. Det var inte korrekt. Korrekt är att det var Magnus Johansson (M) som yrkade på ett förslag där gruppledarna inte kan kombinera ersättning från fler uppdrag så att det överstiger ett basarvode, 71 500 kr/mån.