Vårblommor
Ingen årstid är väl så efterlängtad som våren, och inget vårtecken är så vackert som vårblommorna. De första små blyga snödropparna kom redan i mars. Andra vårblommor låter vänta på sig, tills dagarna blir ljusare och varmare. Hästhov och blåsippa följs av vitsippa och gullviva, och i trädgårdarna lyser krokusen i gult, blått och vitt. Sen vaknar alltfler av vårens blommor. Livet återvänder till frusna marker, och vi gläds åt denna ständigt pågående skapelseprocess.
Men låt oss mitt i allt detta stanna upp ett tag och fundera lite över vårblommornas namn.
Har den lilla gula hästhoven något med hästar att göra, och viva, sippa och konvalje - vad betyder de orden egentligen?
Gullviva
Denna blomma hade fått sitt namn redan på 1600-talet. Ordet viva, i fornsvenska hviver, betyder huva och syftar förmodligen på blommans form, som erinrar om en gammaldags huva eller hätta, som kvinnor bar förr i tiden. I andra germanska språk har man helt andra namn på gullvivan. I tyskan till exempel kallar man den Wiesenschlüssel ängsnyckel och Himmelschlüssel himlanyckel.
Hästhov
Namnet har sin motsvarighet i norskans hestehov, danskans föllehov, tyskans Rosshof och engelskans horsehoof, som alla har samma betydelse som hästhov. Namnet anspelar på blombladens likhet med spåren av en hästhov enligt Svensk Etymologisk Ordbok.
I äldre svenska kallades denna blomma ibland hostört eller hostehäva eftersom den ansågs verksam mot hosta. Detsamma antyder också det latinska namnet tussilago, för tussi betyder hosta. Numera har vi andra hostmediciner som väl är, för på senare tid har man upptäckt, att hästhovsörten innehåller en del cancerframkallande ämnen.
Krokus
Denna trädgårdsväxt har fått sitt namn efter ett österländskt ord för saffran. På grekiska kallades växten krókos och på latin crocus. Via tyskan kom ordet till vårt språk på 1720-talet. En art av krokus används vid framställning av saffran, som tillverkas av blommornas pistillmärken. För att producera ett kilo saffran åtgår det 70.000 blommor. Detta kanske kan förklara, varför saffran blivit den dyraste av våra kryddor. I det gamla Egypten användes krokus för framställning av saffran redan för 3 500 år sedan. I Sverige har saffran använts i 700 år.
Liljekonvalje
Liljekonvaljens latinska namn, Lilium convallium, betyder dalarnas lilja. Linné kallar den lellecovalle, ett namn som tydligt anknyter till den latinska benämningen. Det moderna namnet klingar vackrare och talar samtidigt om att liljekonvaljen tillhör liljeväxterna. Detta gäller också om växtens gamla namn majlilja. Linné gav också växten ett nytt latinskt namn, Convallaria majalis, vilket betyder den som växer i dalar och blommar i maj.
Sippor
Både blåsippan och vitsippan tillhör släktet Anemone. I både tyskan och engelskan kallas vitsippan skogsanemon - Waldanemone respektive wood anemone. Blåsippan har i engelskan fått det ganska naturliga namnet blue anomone, men i tyskan heter den Leberblume leverblomma., vilket anknyter till det latinska namnet Anemone hepatica, som just betyder leveranemon.
Här i Sverige kunde man redan på 1600-talet läsa om vitsippan som hwijtzepper, och blåsippan finns omnämnd redan på medeltiden. Det gamla ordet sippa har förmodligen anknytning till adjektivet sipp med betydelsen nätt, grann. Sippa skulle då kunna tolkas som nätt flicka. Vi får alltså föreställa oss dessa blommor som små flickor i blå eller vit kjol. I visan står det ju också att ”blåsippan ute i backarna står, niger och säger, att nu är det vår”.
Mot denna vackra och romantiska tolkning invänder växtnamnsforskaren Bengt Hesselman, Han påpekar att blåsippan och vitsippan har åtta till tio kronblad, vilket erinrar om vindrosen, som med sina åtta uddar symboliserar de olika väderstrecken, och de tillhör släktet Anemoner, som fått sitt namn av det grekiska anemos, som betyder vindros.
Källor: Svensk ordbok, utgiven av Svenska Akademin, Hellqvist, Svensk etymologisk ordbok, Nationalencyklopedin, Prismas Tyska ordbok.