Den som vill utbilda sig till och jobba som läkare i Sverige har en elva terminer lång utbildning att gå igenom, vilket är rimligt. Enbart läkarutbildning räcker dock inte för att få legitimation, utan läkaren måste också genomföra allmäntjänstgöring, AT, som ger handledd praktisk erfarenhet från yrkeslivet och avslutas med ett kunskapsprov.
Men nu har riksdagen beslutat att från 1 juli 2020 ta bort AT och i stället införa bastjänstgöring, BT, som en obligatorisk introduktion till specialisttjänstgöringen, ST, som i dagens system kommer efter AT.
Ett av problemen med nuvarande ordning är att det finns för få AT-platser i proportion till hur många personer som examineras från landets läkarutbildningar eller kommer hit efter att ha läst medicin i andra länder. Eftersom det går att ansöka om läkarlegitimation först efter AT blir det ett problem att många tvingas vänta långa perioder innan de ens kan få en plats. Det är ett bekymmer för den enskilde, men också för samhället i stort eftersom vi behöver fler läkare.
Införandet av BT kommer i viss mån att leda till fler platser, eftersom den ska kunna erbjudas på alla hälso- och sjukvårdsnivåer och vid fler vårdinrättningar än de som i dag kan erbjuda AT. Längden på BT ska också bygga på hur väl man har uppnått vissa mål, men med fem och ett halvt år som den kortaste perioden för hela ST, inklusive BT. Men införandet av BT sker under förutsättning att förslaget på en ny läkarutbildning, som nu har varit ute på remiss, införs.
Enligt förslaget förlängs läkarutbildningen till tolv terminer, alltså sex år, och ska då kvalificera för att få läkarlegitimation direkt. En sådan förändring skulle harmonisera det svenska systemet med läkarutbildningar i många andra europeiska länder, där det dessutom är populärt för svenska studenter att läsa sin utbildning. I dag kan den som har en sådan utländsk utbildning med inbyggd legitimation ansöka om legitimation i Sverige direkt, och behöver således inte göra AT.
Med en legitimationsgrundande svensk utbildning och BT i stället för AT blir vägen till att jobba som läkare i Sverige enklare, oavsett var man har gjort sin utbildning. Även den som har utbildats utomlands, inom eller utanför EU, skulle behöva genomgå BT som en del i ST, vilket ger en bättre grund till att arbeta som läkare i Sverige.
Förändringarna i läkarutbildningen för dock med sig potentiella problem som regering och riksdag bör ha i åtanke. Ett är att personer som har gått en utländsk läkarutbildning som inte är legitimationsgrundande måste ges goda möjligheter att komplettera den i Sverige.
Ett annat bekymmer med en ny sexårig läkarutbildning är att det är precis så länge studenter har rätt till studiemedel på heltid. För att inte missgynna personer som studerat något annat innan läkarutbildningen, och till exempel tvingas jobba extra sista året, bör någon form av dispens för studiemedel utformas.
Om en onödig flaskhals äntligen försvinner från läkarutbildningen vore det dumt om något annat stod i vägen för de blivande läkare vi så väl behöver. (SNB)