Igelkottarnas uthålliga parningsdans på parkeringen i Enköping

Enköpingsbon Angéla Grigoriadis arbetar natt och passerar Vulcanusvägen när hon stöter på två igelkottar som går runt, mitt på vägen, i cirklar. Hon får kämpa för att ta sig förbi med bilen. Vad är det hon bevittnar? Är det bråk eller kärlek?

Såhär kan det se ut mitt på natten på en parkering i Enköping. Två igelkottar dansar inför parning.

Foto: Paulina Sörlin

Naturvård2024-08-01 19:00

– Jag satt nog fast i tio minuter och försökte blinka med lamporna på bilen för att få deras uppmärksamhet, men de bara fortsatte. Till slut fick jag köra upp bilen mot en buske för att komma förbi dem och de fortsatte även när jag hade kört förbi, säger hon.

Att få se igelkottar pardansa är en upplevelse. Själva parningsdansen kan pågå under flera dagar, till och från. Viltvårdaren Cecilia Ockedal förklarar vad Angéla Grigoriadis fick se på parkeringen.

– Det är igelkottarnas parningsdans. Honan fnyser och småspottar lite på honom medan han går runt henne. Dansen, eller uppvaktningen, börjar där de träffas. Om de så träffas på en äng eller mitt på en väg, de ser inte sin omgivning – de är ganska "uppe i det här" så att säga. Oftast börjar det med att hanen lägger huvudet lite på sniskan, lite ödmjukt mot honan och han kan uppvakta henne i flera timmar, säger Cecilia Ockedal.

Det händer att ännu en hane kommer och vill visa upp sig för honan och att även han börjar dansa. Då blir det ett triangeldrama som heter duga. För att vara vilda djur är igelkottarna väldigt milda och snälla, berättar Cecilia Ockedal. Dock blir de lite extra vilda när det kommer till parningssäsongen. Cecilia Ockedal berättar att honorna kan få ungar med flera hanar för samma kull.

– Det kan komma en annan igelkott som puttar undan denna hanen och då börjar ju dansen om igen med den nya hanen. Det handlar om att visa sin uthållighet för hanarna. Honan kan ha flera hanar, så i en kull kan det ju vara flera pappor. Det är lite som med katter, säger hon.

Cecilia Ockedal har en "kotteby" hemma i sin trädgård. Hon berättar att folk gärna vill hjälpa igelkottarna, men att de ofta matas på fel sätt. 

– De äter vad som helst. De är lite som barn med en godispåse. De äter tills de får ont i magen eller paltkoma, säger hon.

undefined
Omhändertagande av skadade eller utsvultna igelkottar är viktigt för artens överlevnad.

Hon tog hand om 175 valpar, som hon säger, förra året. Cecilia Ockedal har tillstånd från Länsstyrelsen och Naturvårdsverket för att bedriva Kottebyns viltrehabilitering.

Hon berättar att så få som en av tio igelkottar överlever tills de är två år. I naturens ögon är en igelkott fullvuxen vid sex veckor och då lämnar mamman ungarna.

– De är inte större än ett äpple. Igelkottar är som små städpatruller i trädgården. Igelkottsvalparna kvittrar som små fåglar, det är otroligt gulligt, säger hon.

Igelkottens historia

Igelkotten tros ha funnits i 30 miljoner år och räknas därför som ett urtidsdjur, ett av få som fortfarande finns kvar i Sverige. Igelkotten är också ett av världens äldsta däggdjur. År 1972 blev igelkotten fridlyst i Sverige, vilket innebär att man inte får döda, skada eller fånga en igelkott.

Igelkotten är köttätare och äter grodor, döda fåglar, maskar och insekter. Honorna kan föda en till tio ungar per kull och de är dräktiga i 35 dagar.

Den svenska igelkotten är rödlistad på SLU och räknas som en nära hotad art. I ett försök att rädda igelkottarna håller WWF Igelkottsveckan mellan den 12 och 18 augusti, där medborgare ombeds att rapportera in döda och levande igelkottar för att ge en bild av hur många igelkottar som finns i Sverige. 

Källa: Naturskyddsföreningen, WWF, SLU & Kottebyns viltrehabilitering

Karta: Enköping
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!