Tuna humlegård
Tre bröder från Enköping vill att svensk humle ska användas mer i ölbryggningen. Kim, 28, Kevin 24 och Hugo, 22 med efternamnet Lindqvist har skördat sin första humleskörd och i samband med det också startat eget företag, Tuna humlegård, som de jobbar med vid sidan av sina ordinarie arbeten.
– Det är nog den största nordligaste humleodlingen i Sverige, det finns en i Sundsvall men den är mindre. Vi är uppvuxna på gården och har bott i närheten, säger Kim Lindqvist.
Tuna humlegård
Bröderna Kevin, Hugo och Kim Lindqvist vid odlingarna. De långa störarna används till att stötta humlen som blir åtta meter hög.
Hur kom ni på idén att odla humle?
– Vi odlade lite första gången för tre år sedan, då hade vi suttit och spånat och kollat på Youtube. Jag måste erkänna att jag inte visste att det var humle man bryggde öl på eller att det gick att odla i Sverige, säger Kim, som har försäljarrollen i företaget.
Kim pratade med bröderna som nappade på idén.
– Länsstyrelsen började slå ett slag för humle 2014, och Jönköpings län gjorde en studieresa till Bayern. Vi gick en humlekurs där de gick igenom den där studieresan. Vi fick veta det mesta, hur man sätter upp linsystem, olika odlingstekniker och godkända bekämpningsmedel.
I höstas skördades första humlen från 250 plantor. Det blev ungefär 30 kilo torkad humle, motsvarande cirka10 000 liter öl.
Tuna Humlegård drivs av bröderna Kim, Hugo och Kevin Lindqvist.
Tuna humlegård
Hugo Lindqvist demonstrerar hur den hembyggda torken används. Just nu är det tomt, humlen skördades i augusti.
När humlen torkas är det viktigt att hålla koll på temperaturen.
Torkad humle från Tuna Humlegård. Förutom ölbryggning används humlen också i te.
– Vi planterade 150 till så nu har vi 400 plantor, fem olika sorter. Så vi landar väl på 60 kilo torkad nästa år. All vår humle kommer från Uppland och har anor från 1600-talet.
Var hittade ni de första plantorna?
– De första kommer från Hans Björn Eriksson i Uppsala, som har en liten humlegård i Linne Sävja, han har hämtat hem plantor från kronarkivet i Stockholm. 2012 började man göra en nationell samling av humle på svenska gårdar och gjorde ett kronarkiv. Man hittade gårdar från 1600-talskartor, humlegårdar är väldokumenterade eftersom man betalade skatt i humle. Det går fortfarande att hitta platser där humle har växt vilt. Förr kallades humle för fattigmanssparris, det kan skjuta upp till 100 skott på en säsong, så om man tog det tidigt åt man det som sparris i soldattorpen, säger Kim.
Hur går skörden till?
– Vi handplockade allt i år med en specialställning till lastaren där vi skickade upp någon som får klippa ner plantan. Plantorna blir åtta meter höga. Men vi funderar på att skaffa någon sorts tröskverk till nästa år. Det blir lite mycket att skörda för hand.
Efter att humlen skördats, torkas den i en tork som de själva byggt.
Hugo Lindqvist, Tuna Humlegård
Kevin Lindqvist, Tuna Humlegård
Kim Lindqvist, Tuna Humlegård
– Från skörd till paketering får det inte gå mer än tolv timmar. I torken ligger de i åtta timmar, det är viktigt att det inte blir varmare än 50 grader, och att det är bra fläktsystem, säger Hugo.
Det är inte bara till öl som humlen kan användas.
– Den har en del hälsoeffekter, man kan göra te på det. Har man svårt att sova så är det lugnande och har en sövande effekt, säger Kim.
Hur är det att driva företag med sina bröder?
– Det är roligt. Vi har blivit mer sammansvetsade. Man blir vuxen och alla har sitt, men vi har ändå något tillsammans. Vi pratar i telefon och spånar idéer. Vi ska försöka lära oss att brygga själva, det blir inte så mycket med en skörd på 60 kilo. Men blir det gårdsförsäljning hade det inte varit tråkigt att ha en egen gårdsöl. Skulle vi få med vår humle i en öl som får pris, det hade varit häftigt, säger Kim.