Mystiskt fint Mälarvatten i Ullfjärden

Magnus Bosson har uppmärksammat att sikten har förbättrats med tre meter sedan 2019. – Det är fantastiskt bra, men jag vill veta varför, säger han.

Nu kan Magnus se botten när han står längst ut på bryggan, något han inte kunnat tidigare. Den klara sikten har hållit i sig hela säsongen.

Nu kan Magnus se botten när han står längst ut på bryggan, något han inte kunnat tidigare. Den klara sikten har hållit i sig hela säsongen.

Foto: Tove Tikkanen

Miljö2021-07-26 06:00

Magnus Bosson brukar ta ett dopp varje morgon från den egna bryggan som leder ut i Stora Ullfjärden. Han har bott här i 55 år och intresserat sig för sjön sedan dess. Han har uppmärksammat att sikten har blivit mycket bättre de senaste åren. Förr kunde han bara se de runda stenarna som ligger en halv meter under ytan och resten försvann i ett grumligt djup.

– Nu i år ser jag plötsligt tre och en halvmeter, säger Magnus Bosson.

Han slängde ner en badstege för flera år sedan som ett ankare till bryggan och han har inte haft en tanke på att återse den igen, då botten varit ur synfältet. När han fick syn på den tog han fram fiskespöt för att mäta hur djupt vattnet var och mätte tre och en halv meter.

– Det är vår skyldighet att ta reda på varför det blivit bättre.

Han tänker att den kunskapen kan användas för att främja kvalitén i sjöar på andra håll. Själv misstänker han att det måste vara en industriverksamhet i anknytning till sjön som har ändrat sin verksamhet radikalt. Han känner till att Jehanders intill Ekillabadet har slutat med deras krossverksamhet, vilket tidigare orsakade stendamm som följde med vinden ut i sjön.

– Stendamm är mycket näringsrikt, men det kan också skapa syrebrist, säger Magnus Bosson, i egenskap av biolog och lantbrukare.

Jehanders vd, Mats Björkryd, har avböjt att kommentera och kan inte heller bekräfta att de slutat med deras stenkrossningsverksamhet. Han lämnar genom kommunikationsavdelningen den skriftliga kommentaren "I slutet av 2020 fick Jehander ett nytt tillstånd i Bålsta som gäller 10 år. Vi kan inte kommentera aktuella försäljnings- och produktionsvolymer."

Håbo kommun har i ett projekt tittat på vattenflödet från Ekillabäcken som rinner ut i Ullfjärden, för att undersöka åtgärder för att minska övergödningen av sjön. Kommunen ska även anställa en åtgärdssamordnare som ska samverka med markägare och verksamhetsutövare för att påbörja och genomföra åtgärder för att minska näringsbelastningen.

Anna Sundbärg, miljöutredare vid länsstyrelsen i Uppsala tror att den förbättrade sikten kan handla om en tillfällig fluktuation.

– Det kanske bara är en tillfällig fluktuation som gör att det ser bra ut nu, det är inte säkert att den håller i sig, säger hon.

En tillfällig fluktuation eller en naturlig förändring innebär att det inte kan härledas till något särskilt och kan bero på flera olika faktorer som samspelar.

– Saker händer ju i naturen hela tiden, som man inte kan härleda till en källa. Naturen är extremt svår att kartlägga, vi gör ju vårt bästa och den håller på med sitt, säger Anna Sundbärg.

Det har tagits prover årligen från Stora Ullfjärden. Det senaste provet som analyserats är från 2018 och den ekologiska statusen i sjön har bedömts som dålig, av länsstyrelsen, vilket beror på övergödning.

Skulle den förbättrade sikten kunna bero på minskat stendamm?

 – Jag vet inte. Är det väldigt små partiklar så kan det absolut påverka sikten, men jag kan inte svara på om det innehåller övergödande ämnen.

Hon poängterar också att det generellt är svårt med vatten då det är allmännytta.

– Det finns ingen ägare, vatten är ett gemensamt ansvar, så det blir ganska komplicerat. Det blir väldigt sällan några enkla svar, säger hon.

Men hon blir glad över att höra att sikten har förbättrats.

– Det är ju väldigt positivt. Hoppas att det fortsätter så, säger hon.

Stora Ullfjärden

Håbo, Upplands-Bro och Sigtuna kommun har mellan 2021-2024 ett samordningsprojekt för att minska övergödningen i Lilla- och Stora Ullfjärden samt Skofjärdens avrinningsområde.

Håbo kommun har tidigare tagit prover vid fyra tillfällen under ett år vid Västerängsbäcken, Krondiket och Ekillabäcken. De analyserade pH, turbiditet, färg, COD samt kväve- och fosforhalter. Projektets mål var att undersöka vattenkemi i vattendrag som underlag för åtgärder för att minska fosfor- och kväveutsläpp.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!