Värnpliktige Hugo Dillström ser fram emot att göra sin militärtjänstgöring.
Kön för att hämta ut väskor, kängor och militäruniformer ringlar lång inne på Enköpings garnison under måndagen. Det är inryckning och uppemot 500 värnpliktiga inleder sin militärtjänstgöring denna sensommardag. Under elva månader ska de nu lära sig allt som krävs för att bli soldater med en tydlig uppgift – att kunna försvara Sverige. En uppgift som flera av de nya värnpliktiga som EP pratar med tar på största möjliga allvar.
– För mig känns det självklart att man ska göra lumpen och försvara Sverige, det är en plikt man har mot sitt land precis som att jobba och betala skatt, säger 19-årige Hugo Dillström, från Gnesta.
För de nya värnpliktiga väntar nu först åtta veckors grundläggande soldatutbildning. De lär sig bära sin utrustning, hantera vapen, följa order och får genomföra ett mindre iscensatt anfall för att känna på soldatyrket i skarpt läge.
De nyinryckta får lära sig gå på led redan första timmarna.
Därefter får de en så kallad befattningsutbildning där varje individ får fokusera på den specifika roll inom försvaret personen är tänkt att fylla, såsom kock eller logistiksoldat. Oavsett vilken roll man senare tilldelas är grundkraven lika för alla och disciplin och anpassningsförmåga är egenskaper som värderas högt.
Kompanichef Mathias Rosén.
– Det viktigaste är att man går in med ett öppet sinne och en vilja att lära sig. Har man det kommer man klara värnplikten utan problem, säger kompanichefen Mathias Rosén, som under sju års tid arbetat med att utbilda nya värnpliktiga.
Plutonchef Filip Östling.
– Sen är lagandan också oerhört nödvändig. Militärtjänst är inget man kan göra solo, tillägger hans kollega, plutonchef Filip Östling.
Då säkerhetsläget i världen har försämrats de senaste åren har intresset för värnplikten ökat bland unga i Sverige. Det är en attityd som välkomnas av Försvarsmakten som är mitt uppe i en omfattande upprustning för att bland annat realisera de krav som ställs på Sverige i och med det stundande Nato-medlemskapet, varav ett är fler soldater. År 2025 ska antalet värnpliktiga höjas till 8 000 årligen, och 2030 är ambitionen att 10 000 svenskar ska göra militärtjänstgöring.
Men fler värnpliktiga kan även innebära att fler omotiverade 18-åringar mönstrar och blir intagna. En del värnpliktiga som EP pratar med har en blandade känslor över att befinna sig på Ledningsregementet denna måndag.
Nyinryckte Max Alfredsson provar kängor i förrådet.
– Det känns lite läskigt. Jag vet inte om jag kommer kunna prestera tillräckligt och jag är orolig för att bli inkallad i krig i framtiden. Samtidigt är jag exalterad, lumpen kommer bli tuff men förhoppningsvis kan jag växa som person av erfarenheten, säger 19-årige Max Alfredsson från Stockholm, samtidigt som han knyter skosnörena till de kängor han precis har hämtat ut.
Men trots att det finns rekryter som inte är entusiastiska brukar det sällan bli problem för dem att genomföra sin militärtjänstgöring.
– Det händer att vi har individer där det blir någon form av problem som till exempel vapenvägran. Men de är väldigt få, de flesta rättar in sig i leden snabbt, säger kompanichefen Mathias Rosén.
Ny utrusnting packas upp på logementet. Från vänster värnpliktiga Hanna Eriksson, Tiffene Lindström, Hugo Dillström, David Palesjö och Tobias Nilsson.
När lumpen är genomförd har värnpliktiga möjlighet att fortsätta inom Försvarsmakten. Under 2022 var det 54 procent av de värnpliktiga som på olika sätt påbörjade en karriär på myndigheten. Men de värnpliktiga som EP pratar med har ännu inte hunnit bestämma sig.
– Känns det bra kanske jag fortsätter. Men min familj har en egen gård så jag kommer nog gå tillbaka till arbete där nästa år, säger Hugo Dillström.