Abeer Al-Dulaimi har bott och arbetat i Sverige i snart nio år, men i och med det nya försörjningkravet kan hon tvingas flytta tillbaka till Irak.
Den 1 november trädde regeringens beslut om höjt försörjningskrav för arbetstillstånd i kraft. Det innebär att det krävs en lön på 27 360 kronor för att få ett arbetstillstånd i Sverige. Tidigare låg kravet på 13 000 kronor.
Abeer Al-Dulaimi jobbar som vårdbiträde i Enköping sedan 1,5 år tillbaka. Hon kom till Sverige som 19-åring 2015 och då bodde redan hennes familj här. För att få stanna i Sverige ansökte Abeer om uppehållstillstånd, men fick avslag. Efter flera vändor ansökte hon om arbetstillstånd och har sedan dess bott och arbetat i Enköping. Men i och med det höjda försörjningskravet finns det en risk att hon måste åka tillbaka till Irak.
–Jag trivs jättebra på jobbet, men det är svårt nu när jag inte vet hur det blir med arbetstillståndet. Många av mina vänner har fått avslag för det är så svårt att uppnå kraven, vem tjänar 27 360 kronor? säger Abeer Al-Dulaimi.
Lägstalönen för en utbildad undersköterska inom hemtjänsten är 23 900 kronor per månad. Alltså långt under det höjda försörjningskravet.
–Jag kan förlora allt jag har byggt upp de senaste nio åren i Sverige, jag har kämpat hela mitt liv för att få bo här.
Murisa Blasevic är verksamhetschef på Allas vård och omsorg, där Abeer jobbar:
–Jag skulle gärna ge dem 30 000 kronor, jag tycker de förtjänar det, men vi måste förhålla oss till verkligheten.
Mona Lindström (t.v.) och Murisa Blasevic (t.h.) har försökt ordna ett schema till Abeer Al-Dulaimi där hon kan få tillräckligt med OB för att nå upp till försörjningskravet.
På företaget arbetar 80-90 personer och Murisa Blasevic menar att hon inte kan höja lönen för en enskild person för att denne ska få arbetstillstånd, då måste hon höja lönen rättvist för alla. I Abeer Al-Dulaimis fall har de försökt lösa situationen genom att hon får mer kvälls- natt- och helgpass och därmed mer OB-tillägg. Men de vet inte än om hennes ansökan kommer godkännas.
–Det här är folk som sköter sig, som vill jobba och betalar skatt. Jag förstår inte att de gör så här, säger Murisa Blasevic.
Att kravet har höjts från 13 000 kronor tycker både Murisa Blasevic och Mona Lindström, biträdande verksamhetschef, är bra. Men de ställer sig samtidigt frågande till att det är en såpass stor höjning på en gång.
–Varför höjer de inte till det som Sverige har som lägstalön? Eller enligt kollektivavtalet? frågar sig Mona Lindström.
Nu väntar Abeer Al-Dulaimi på beslutet som avgör om hon får stanna.
Hur ser du på framtiden?
–Jag ser ingenting. Jag ser bara att jag vill stanna här i Sverige. Jag vill bo nära min familj, mina vänner.
"Hur tänker de?" undrar Mona Lindström, Abeer Al-Dulaimi och Murisa Blasevic gällande försörjningskravet.
Även Region Uppsala påverkas av beslutet, men har inga tydliga svar på exakt hur än då flera ärenden fortfarande väntar på handläggning hos Migrationsverket. Deras bedömning är att det kan komma att få konsekvenser på verksamheterna.
– Migrationsverket gör en individuell bedömning för varje fall, därför försöker även vi göra det, säger Felicia Sundmark, HR-specialist på regionen.
Felicia Sundmark berättar att det försörjningskravet kan få konsekvenser för Region Uppsala.
I regionen rör det sig om ungefär 3000 personer som har lön under försörjningskravet. En grupp som berörs indirekt är sjuksköterskor.
– En sjuksköterska som är utbildad i ett annat land kan inte arbeta som sjuksköterska i Sverige innan personen fått svensk legitimation. Därför måste Region Uppsala till en början anställa i andra yrkeskategorier och då når de ofta inte upp till de höjda försörjningskravet.
Det finns flera enskilda medarbetare som har drabbats, minst en anställd har fått avslag, och det finns chefer som är oroliga för enskilda medarbetare. Regionen beskriver situationen i övrigt som en slags väntans tider, då de väntar in besked från Migrationsverket.