Ett bisamhälle hemma hos Lars Karlsson i Teda.
– Ett äpple blir 80-90 procent större mot om det inte blivit pollinerat av bin, säger Lars Karlsson som är bitillsynsman och biodlare.
Det surrar i luften hemma hos Lars Karlsson i Teda, som ligger sydväst om Enköping. På tomten finns ett bisamhälle där det är full fart. Totalt har han cirka 60 bisamhällen utplacerade runt om i Enköping. Han är biodlare i fjärde generationen och träffar många andra biodlare när han som bitillsynsman åker runt på besök.
Vad är faran på sikt med överskott av svensk honung?
– Får inte biodlarna sin honung såld, då kommer de ju lägga ner sina verksamheter. Och finns det inte tillräckligt med bisamhällen så blir det inte pollinerat där det behövs ute på jordbruken.
Honung är en biprodukt som bisamhällen producerar. För jordbruken är bina avgörande för hur stora och bra skördarna blir. Till exempel blir skördarna av raps, som man gör rapsolja av, bättre. Och fält som ska skördas som foder åt djur blir bättre om blommorna där pollinerats av bin. Det sägs att var tredje tugga vi äter har pollinerats av bin.
Hos Lars Karlsson slungas det honung. "Det är ganska viktigt att vi köper svensk honung" säger han. Biodlare behövs för att bin ska pollinera ute på jordbruksmarkerna.
Det finns inte bara svensk honung på hyllorna i butiken. Från östländer importeras honung till dumpade priser. Och från Kina kommer produkter som tillverkats för att likna honung. De innehåller onaturliga ingredienser.
Varför finns det ett överskott av honung?
– Det råder prispress. Billig importerad honung och produkter som är kemiskt framställda och ska likna honung konkurrerar på hyllorna i butiken. Och det blev bra med svensk honung förra året. Det här året är inget toppenår direkt på grund av torka, regn och kyla. Ibland är det faktiskt bra att det blir ett dåligt honungsår, för då kommer det här honungsberget man pratar om minska. Och allt kanske tar fart till nästa år istället. Men i grund och botten är det importen som förstör. Det är ganska viktigt att köpa svensk honung, säger Lars Karlsson.
Lars Karlsson i Teda i Enköping är bitillsynsman och biodlare.
En jämförelse med förra året visar att en biodlare som sålde ett ton honung 2022 i år bara får hälften så många kronor för honungen. En del dumpar priset på sin svenska honung för att få den såld och andra säljer sina honungsburkar som en riktig lyxvara och höjer priset rejält.
Biodlarna vill också skapa bättre ekonomiska förutsättningar för att kunna finns kvar och efterfrågar en mer skälig ersättning för bisamhällen som drabbats av sjukdomar och måste tas bort.