En hink med äpplen och några busvisslingar räcker för att de ska komma springande.
Den torra marken vibrerar lite när hundratals klövar dundrar mot oss där vi står inne i hagen. Plötsligt har alla kossorna förstått att det vankas godsaker som omväxling till den vanliga gräsdieten.
– De är ingen fara, de är snälla, lugnade Johan Axelsson innan vi klev över eltråden till hagen.
Och han har rätt. Trots att undertecknad är en helt ny bekantskap för dem verkar ingen särskilt orolig över min närvaro, tvärtom är några till och med framme och nosar lite närgånget. Tjuren med det ståtliga namnet El torro av Hässlinge (tjuren från Hässlinge) kommer plötsligt upp bakom mig och nosar på mina ben.
Först när vi klivit tillbaka över staketet och är på säker mark igen säger Johan Axelsson med glimten i ögat:
– Tjurar ska man aldrig vända ryggen till, man vet inte vad som kan hända.
De svarta kossorna sköter sig dock som utlovat och när äpplena är slut tappar de intresset för människorna. Solgasset lockar och snart ligger de där i solen och slappar, som vilka kor som helst.
Fast Johan Axelssons kossor är inte vilka kor som helst. Wagyu-rasen kommer ursprungligen från Japan där kött från djur som är uppfödda i Kobedistriktet går under det världskända men skyddade namnet kobe-kött. När rasen föds upp någon annanstans i världen, som i Lillkyrka, kallas den wagyu.
Det är de speciella egenskaperna med kraftig marmorering och smörlika smak som placerar köttet i den högsta, och dyraste, kvalitetsklassen. 3000 – 4000 kronor kilot är inget ovanligt pris, visar en snabb googling. Men de finaste bitarna kan kosta mer än så.
– Det är exklusivt men det finns alltid de som är beredda att betala. Och det finns nästan inget svenskt wagyu-kött på marknaden, det som finns i Sverige är oftast importerat från Australien, säger Johan Axelsson.
Att köttets unika egenskaper skulle bero på att korna dricker öl och får massage avfärder han med ett skratt.
– Det är bara myter. Det enda de får äta är gräs. Snarare beror egenskaperna på det och att de växer långsamt. Men enligt mig är vår svenska fjällko likvärdig.
Från att Johan Axelsson köpte de första wagyuerna 2019 har han bara byggt på stammen och tänker fortsätta göra det ett tag till. Wagyu-boskapen är bara en del av hans djurbesättning, som totalt består av 180 djur, de andra är av raserna Hereford och Angus.
Hur han i framtiden ska sälja sitt kött är han inte riktigt klar över. Kontakter och diskussioner pågår om olika lösningar. Kanske kan det till och med bli en egen gårdsbutik på gården i Hässlinge, kombinerat med näthandel. Han berättar dock att intresserade restaurangägare redan hört av sig, trots att han ännu inte slaktat ett enda av sina djur.
– Jag vet inte hur de fått reda på det, men det sprider sig väl. Men jag vill hålla det exklusivt och då blir ju det krogarna i Stockholm det handlar om, säger han.
En av stockholmskrögarna tipsade honom om att blanda raserna wagyu och angus i syfte att få till ett något billigare kött men som ändå är snarlikt renrasig wagyu. Rådet har han följt och i hagen finns nu några av dessa djur.
Även om Johan Axelsson själv smakat på det exklusiva köttet kom detta inte från någon av de egna wagyuerna.
– Men i höst blir det av, då blir det fest, säger han.