Lasarettet i Enköping har haft lojal personal. Det finns en stolthet i att få tillhöra lasarettet. Men det räcker inte till, bland annat dyr hyrpersonal gör att ekonomin inte kommer att gå ihop.
– De enheter vi har störst utmaning med vad gäller bemanning just nu, är några vårdavdelningar som är öppna dygnet runt, året runt. Medan vissa andra slags enheter har lyckats rekrytera, så där finns det nästan inte någon hyrpersonal längre, säger Per Andersson, sjukhusdirektör för Lasarettet i Enköping.
Lasarettet i Enköping har minus 18 miljoner kronor i resultat. Det är 20 miljoner kronor sämre än periodiserad budget. Protokollet från Sjukhusstyrelsen senaste möte visar på ökade kostnader för hyrpersonal och ökad produktion fram till slutet av juli, vilket gör att årsprognosen kommer försämras till minus 30 miljoner kronor.
Är det svårt att jobba i Enköping? Varför finns det inte personal?
– Inte vad vi fått signaler om från cheferna. Vi jobbar med att vi ska ha parkeringar och att pendling ska fungera. Och jag har inte hört att bostadsfrågan gör att det är svårt att rekrytera. Vi har haft stora pensionsavgångar sista åren. 40-talisterna var en väldigt stor ålderskull. Men även därefter har många gått i pension. Vi har brist på utbildad personal och man bör titta på hur många på sjuksköterskeutbildningen som examinerar av de som börjar, säger Per Andersson.
Något som påverkat ekonomin i år, men som kanske redan känns avlägset, är när omikron-varianten av coronaviruset slog till. Smittspridningen var stor långt in i januari. Sjukvården upplevde den värsta pressen under hela pandemin när många i personalen och deras barn blev sjuka. Övertid gav höga personalkostnader i början av året.
– Vi ger mer vård men det har blivit dyrare. Nu har vi haft mer hyrpersonal, men det positiva under sommaren var att många medarbetare fick sin ledighet. För att bli en attraktivare arbetsgivare kan vi dels se att lönen är en komponent. Men också kompetensutveckling, att få ledigt när man ska vara ledig och inte bli inringd – för att få en mer hållbar arbetsmiljö, säger Malin Sjöberg Högrell (L), sjukhusstyrelsens ordförande i Region Uppsala.
Produktionen, till exempel protesoperationer, på lasarettet har ökat. Man har börjat jobba med den uppskjutna vården efter pandemin och kapat köer. Lasarettet är ramfinansierat och får inte mer betalt trots ökad produktion.
Inflation, den svaga kronan och kriget i Ukraina påverkar världsmarknaden och då det är globala leverantörer har varje protes som opererats in stigit i pris. Om lasarettet inte erbjuder vård faller vårdgaranti ut, och då blir det ännu dyrare.
Lasarettet har tagit över patienter från Akademiska sjukhuset i Uppsala, en planerad överföring. Men en operation skiljer sig väldigt mycket i komplexitet och kostnad. Det blir dyrare helt enkelt.
– Lojaliteten och stoltheten man känner på lasarettet är verkligen något man måste vara rädda om. Det får inte bli som på Akademiska sjukhuset där det är så många inhyrda som stör ordningen. Tillsvidarepersonalen ska inte känna att det kommer in någon och får dubbelt så mycket lön men med mindre ansvar. Vi måste sätta ett stopp för hyrkostnaderna. Det här är frågor vi försöker lyfta hela tiden i Regionstyrelsen, från oppositionen och framför allt från Socialdemokraterna, säger Helena Proos (S), oppositionsråd Region Uppsala.