Enligt Lantbruksbarometern, som sammanställer lantbrukarnas upplevelse om det aktuella läget inom branschen, ser stora delar lantbrukarna i Sverige att det lönsamheten i deras verksamhet sviktar. Det framkommer det att 69 procent av lantbrukarna i Sverige upplever att lönsamheten är dålig eller mycket dålig.
Lantmännen har också gått ut med en summering efter att 90 procent av Sveriges skördar bärgats in. Lantmännen rapporterar att den totala skörden i Sverige ligger på cirka 4,5 miljoner ton. I jämförelse är det mycket mindre än normalt, bland de sämsta skördarna under de senaste 30 åren.
Per Nilsson driver Esplunda gård utanför Enköping. När EP når honom är han på väg till banken för att ta ett lån och säkra gårdens likviditet.
När vi sedan träffas berättar han att 2023 troligen varit det tuffaste året sedan han tog över gården 1998. Det är inte bara vädret som ställt till det för honom. Höga priser på förbrukningsvaror, det höga ränteläget med tillhörande inflation spelar också in i ekvationen.
– Hade du varit här den 15:e maj och frågat hur det såg ut inför säsongen så hade jag sagt att det aldrig har varit bättre förutsättningar än i år. Det vi själva kunde påverka hade vi gjort bra och det såg bra ut. Sen kom torkan. Knappt något regn i maj. 28 juni kom regnet, sen slutade inte det, säger Per Nilsson.
På gården bedriver man även grisuppfödning och den afrikanska svinpesten som upptäcktes i Fagersta tidigare i år har skapat oro i den verksamheten. Prisbilden på gris har inte påverkats av svinpestlarmet, men pesten kan komma att medföra andra omkostnader beroende på eventuella nya restriktioner som staket och annat som eventuellt måste tas hänsyn till.
Per Nilsson menar att lantbrukare med jämna mellanrum råkar ut för "sur-år" där vädrets makter ställer till det och skörden blir mindre eller av sämre kvalitet. Nu har alla parametrar slagit till samtidigt.
– Alla onda ting som kunnat inträffa på grund av vädrets krafter har hänt. Plus ränteuppgångar, finansiell oro och högst kostnadsläge. Sen kom den afrikanska svinpesten på det. När man kokar ner allt det här så blir inte framtidstron, optimismen och investeringsviljan, precis som Lantbruksbarometern konstaterar, speciellt hög, säger Per Nilsson, som trots det som varit ser hoppfullt på 2024 och att det kan komma något bra ut av situationen.