Allt börjar när prästen för snart tre år sedan polisanmäler att hon fått ett mordhot. På morgonen kliver hon ut genom ytterdörren och då ligger det ett kuvert där. I kuvertet finns ett vitt papper med texten "Du skall dö och du skall brinna i helvetet".
Det här visar sig vara långt ifrån det sista hotbrevet.
Prästen får flera knivar skickade till sig och utskrivna bilder som föreställer henne själv med texten "dö!".
Hotbreven kommer till kvinnans arbetsplats, hem och även till hennes sommarstuga.
Julen 2022 hittar prästen exempelvis en kniv i brevlådan vilket gör att polisen rycker ut till sommarstugan och tar den i beslag. Några dagar senare sitter en annan kniv nedstucken i sommarstugans altan.
Vid ett annat tillfälle får prästen ett hot i form av ett utskrivet foto på sommarstugan tillsammans med ett budskap om att hon ska dö några dagar senare – just det datumet då hon ska befinna sig i stugan.
Polisen tar hoten på stort allvar och inleder flera utredningar. Man kopplar även in polisens avdelning som arbetar med personskydd. Kvinnan får ett personligt överfallslarm som hon trycker på när hon exempelvis känner sig förföljd.
Även arbetsgivaren i form av Svenska kyrkan lägger stora resurser på att stötta prästen, i form av till exempel larm och psykologhjälp. Ibland, som när hon gör offentliga framträdanden i sin yrkesroll, har hon livvakter.
När prästen själv förhörs av polisen känner hon sig både rädd och skärrad. I ett tidigt förhör säger hon:
– Jag tror tyvärr inte att man kommer ta det här på allvar förrän jag blir misshandlad eller mördad.
Sammanlagt polisanmäler prästen runt 40 hot. Med tiden blir de grövre och ofta innehåller de bibliska referenser. Exempelvis: "Din tid är snart slut, då skall du dö och jag kommer för att befria de!". Undertecknat: "Jesaja 66:15-16."
När polisen sätter upp bevakning vid hemmet och arbetsplatsen slutar hoten komma i form av lappar utan kommer då som brev med posten i stället.
– De här anmälningarna hanterades av olika lokalpolisområden. Till slut beslutar polisen att tillsätta två särskilda utredare med uppdrag att ta ett samlat grepp kring de här hotbreven, säger åklagare Jenny Karlsson.
Utredarna börjar ganska snabbt ana oråd.
– De ser ett mönster i hoten, hur de förflyttar sig och följer henne. En gärningsperson måste haft väldigt god kännedom om kvinnans rörelsemönster och exempelvis vetat exakt när hon skulle befinna sig i sommarstugan, säger Jenny Karlsson.
Under utredningen dyker det upp annat som får polisen att höja på ögonbrynen, exempelvis hotet med bilden på sommarstugan. Fotot som används där är identiskt med ett foto som kvinnan själv tog ett år tidigare.
Och tre timmar innan hotet levereras mejlas samma bild från kvinnans privata mejl – till hennes jobbmejl.
En förmiddag i mars förra året kommer två civilklädda poliser hem till kvinnan. De säger att hon ska följa med till polisstationen för att förhöras som brottsmisstänkt. Kvinnan frågar om det är ett skämt.
När hon delges misstanke om falskt larm, som brottsrubriceringen heter, undrar hon om det är för att hon tryckt på sitt personlarm för många gånger.
Men nu har kvinnan åtalats, misstänkt för cirka 40 falska anmälningar om olaga hot och ett fall av misshandel.
Enligt polisen har man lagt ned mångmiljonbelopp på utryckningar och utredningsarbete kopplat till kvinnans anmälningar.
Polisen har arbetat motsvarande 448 timmar med att ge kvinnan personskydd.
– Dessutom har breven skickats till Nationellt forensiskt center för analys av fingeravtryck och dna. Alla anmälningar har även gjort att polisen nedprioriterat andra typer av brott, säger Jenny Karlsson.
Åklagaren menar att brottet ska klassas som grovt.
– Det här är en ovanlig typ av brott. Vanligtvis är falskt larm ett bötesbrott för att någon exempelvis okynnesringer 112 och orsakar utryckning. Men i det här fallet vill jag att domstolen ska pröva om det här brottet är att bedöma som grovt, säger Jenny Karlsson.
Om brottet är grovt är straffskalan fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.
Men även Svenska kyrkan har betalat över fyra miljoner kronor för exempelvis företagshälsovård, larm, säkerhetsåtgärder och personskydd. Livvaktsskyddet är det överlägset dyraste.
– Arbetsgivaren har ju ett långtgående ansvar för medarbetarnas säkerhet. I den meningen är det inte ovanligt att skydds- och säkerhetsåtgärder kan bli kostsamma över tid, säger Nicklas Nyman, biträdande stiftsdirektor i Uppsala stift.
Stiftkansliet fick kännedom om anklagelserna mot prästen i våras.
– Det är mycket allvarliga uppgifter. Men vi får följa utvecklingen och avvakta med slutsatser till dess rättsprocessen är färdig och dom meddelats, säger Nicklas Nyman.
Han säger också att beslut om att eventuellt kräva tillbaka pengarna blir en senare fråga.
För ungefär ett år sedan kom prästen och församlingen överens om att avsluta anställningen. Kvinnan fick då drygt 870 000 kronor i avgångsvederlag. Svenska kyrkan vill inte kommentera uppgörelsen.
I förhör nekar kvinnan till brott. Hon säger att misstankarna är "galna och befängda". Hon står fast vid att hoten måste varit riktiga.
En kollega till kvinnan säger i förhör att hon, efter en tid, upplevde att prästen byggde upp en förväntan på nya brev.
Kollegan beskriver att prästen fick en ”kick” av när det kom brev och att hon har ett behov av att stå i händelsernas mitt.
När polisen berättade för prästen att hon var misstänkt för brott ska hoten ha slutat komma.