Ett stort hängande krucifix i mitten av Härkeberga Kyrka.
Ett av valven i Härkeberga kyrka med målningar av Albertus Pictor. Från 1480-talet.
Det som ser ut som björnbär idag, berättar Vilja Lindgren, var hallon då målningarna gjordes.
En scen ur Bibeln målades i stor skala i taket av Albertus Pictor.
– Många av målningarna är ju otäcka och lite läskiga, men jag får en hemtrevlig känsla när jag är här, säger Vilja Lindgren mjukt.
Längs väggar och tak slåss varje detalj om sin plats. Mörka, dramatiska och kontrasterande färger följer valvbågarna inne i den gamla kyrkan från 1300-talet. Senapsgult, turkost och mörkbrunt pryder snirkliga lövkransar och kronor på visa män. Vilja Lindgren tippar huvudet bakåt och blickar rätt upp i taket:
– Man försökte ju restaurera den, men som du ser så är bara taken helt intakta. De är helt orörda, men alla målningar i hela kyrkan är original. Under restaureringen under 1950-talet lade man kalk över väggarna, till att börja med, men man märkte snabbt att färgen bleknade och försvann. Så därför lämnades taket orört, säger hon, medan blicken glider över troll, fåglar och blommor.
Till höger i kyrkan är ljusinsläppet gynnsamt. Kyrkan upplevs inte på något sätt som mörk eller dunkel.
Albertus Pictor fick hjälp av några få utvalda medhjälpare under målandet av Härkeberga Kyrka. Det var ett stort jobb och krävde säkert en och en annan tår av frustration.
Balkarna i kyrkans valv.
Vilja Lindgren känner sig hemma här. Hon har bott i Härkeberga i hela sitt 18-åriga liv.
– Jag har ju vuxit upp här. Vi är fem barn i min familj och mina föräldrar byggde huset på tomten. Jag lekte nere på Kaplansgården som litet barn, säger hon.
Hennes mamma kommer förbi med dagens lunch. Hon har fixat sallad och smyger ut ur kyrkans tunga port för att snabbt hämta några bestick.
– Härkeberga har en sådan otroligt fin historia, hinner mamman säga innan hon försvinner.
Under denna sommar är Vilja Lindgren guide till de många besökare som kommer till Härkeberga Kyrka för att ta del av Albertus Pictors målningar.
– Det här är en del av min barndom. Det är en trygg plats för mig, säger hon, när vi står i kyrkans mittgång.
Hon är mån om kyrkan och att den ska få bibehållas precis som den ser ut i dag. Hon har varit i kyrkan under alla årets säsonger och den kristna religionens alla höjdpunkter – julotta, för sång med barnkören och nu som sommarguide. Hon har nycklarna upp till läktaren där orgeln står. För att komma upp dit måste man gå på en utnött och brant trätrappa, som har både en grind och en lucka som skjuts parallellt för att täcka igen uppgången helt och hållet. EP får följa med.
"Det var väldigt ovanligt för den tiden att man målade en bild av Maria när hon ammar Jesus, så den har täckts över i perioder, då den ansågs som för grotesk" säger Vilja Lindgren.
– Kyrkan är fin som den är. Jag hoppas att man inte rör den mer, säger Vilja Lindgren.
Uppe från läktaren ges hela överblicken av takmålningarna och valvens alla detaljer. Man blir hänförd av en annan människas hantverk. Att detta är skapat för så längesedan som nära 1500-talet.