Att göra ett sådant här tak tar ungefär en arbetsvecka att göra.
Kvekgården är en av Sveriges bäst bevarade gårdar på ursprunglig plats – med anor redan från sekelskiftet 1800. Efter att Lotta Lundevall, bondedottern som blev ensam ägare av gården på 1800-talet, dog 1926 blev gården såld som museum till Upplands hembygdsgille. Det var år 2003 som gården blev förklarad som byggnadsminne, detta skydd gäller för bevarandet av gården men också som ett exempel på hur bondekulturen kunde se ut på 1930-talet.
– Det är en otrolig glädje att få förvalta den här gården, säger Göran Ulväng, ordförande på Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund.
Det som Eje Arén och Anette Fredlund har använt sig av för att lägga taket är råg, som är det starkaste spannmålet man kan använda sig av. För att bevara den slitstarka funktionen av strået har Eje odlat och tröskat halmen i Skåne och transporterat upp hit.
– Råg är det stråstyvaste och starkaste som man kan använda på stråtak, säger han.
Men att lägga halmtak är inte enkelt. Byggnaderna har olika takhöjd och ojämna takstolar som behöver tänkas på. Det är också viktigt att hålla koll för att se vad som händer med stråna på väg upp.
– Man lär sig inte det på en dag - det är många steg. Men de obundna taken är tacksamma för nybörjare, säger Anette Fredlund.
Att Eje har pysslat och lagt halmtak länge kan man se tydligt. Inte nog med att han vet hur verktygen ska användas och hur halmen ska läggas så är hans kropp väl anpassad till ett jobb på den högre höjden. Eje Arén är 70 år gammal och menar att det inte är många i yngre generationer som kan arbeta på samma vis när det gäller den fysiska biten.
Redan som liten började Eje lägga halmtak genom att öva på grannarnas tak. I dag finns det ingen utbildning att bli halmtäckare och det är få som jobbar som det i Sverige. Det är yngre som har provat på jobbet men som tyvärr inte stannar kvar och enligt Eje är de omkring 25 medlemmar i Taktäckarföreningen i dag. Men trots det är Göran Ulväng positiv till den yngre generationen.
– Det finns hopp för den yngre generationen, säger han.
Den anrika gården har inte förrändrats mycket genom åren, men Göran Ulväng menar att det är mycket att rusta upp. Med tanke på hur länge gården har funnits är det fantastiskt att se hur mycket som finns kvar av originalgården och dess byggnader.
– Det är helt enastående att Kvekgården finns kvar och den är extremt välbevarad. Det finns få lika välbevarade byggnader, säger Göran Ulväng.