Så vill regeringen komma åt stöldligorna

Polisen beräknar att de internationella stöldligorna från öst står för 30–50 procent av landets bostadsinbrott samt mer­parten av stölderna av båtmotorer, jordbruksmaskiner och bildelar.

Trots att ligorna skeppar iväg stora mängder stöldgods från Sverige står Tullverket ofta handfallen.

– Juridiskt sett har vi inte rätt att ingripa när vi misstänker att någon försöker föra ut stöldgods från Sverige, uppger Jonas Karlsson, sakkunnig vid Tullverket.

– Det är olagligt att stjäla­ men själva utförseln av stöldgods är tillåten. Om lagen skrevs om så att utförsel blev ett smugglingsbrott skulle vi kunna gripa de misstänkta.

Om misstänkt stöldgods påträffas har Tullverket enligt Jonas Karlsson inte rätt att hålla kvar de inblandade efter­som det skulle innebära ett olaga frihetsberövande.­ Däremot kan tullen larma polisen men det är inte alltid de hinner fram i tid.

I regleringsbrevet som styr tullens arbete anges att insatserna främst ska stoppa införseln av varor, bland annat av narkotika och skjutvapen. Det har lett till att bara två procent av tullkontrollerna riktas mot gods som förs ut ur landet. Dessutom är gränskontrollerna ofta obemannade.

De här bristerna kan dock vara på gång att undanröjas.­ I februari presenterade justitieminister Morgan Johansson (S) flera förslag för att få stopp på de internationella brottsligorna.

Där ingår att tullen och polisen ska ta fram åtgärder mot ligorna. Om utförselförbud mot stöldgods framförs som en viktig punkt har Morgan Johansson sagt sig vara öppen för en lagändring.

Bland de förslag regeringen lagt fram finns bland annat:

Straffskärpning för organiserade stölder. Det införs ett nytt brott, inbrottsstöld, med minimistraffet ett års fängelse.

Ökat internationellt ­samarbete mot ligorna.

Automatisk kamera­avläsning av registreringsskyltar på fordon som passerar gränserna.

Fler utländska brottslingar ska avtjäna sina straff i hemlandet.

Justitieministern har pekat ut fyra länder som ligorna kommer ifrån: Litauen, Polen, Rumänien och Georgien. I mitten av februari hade Morgan Johansson ett möte med Georgiens ambassadör Malkhaz Kakabadze där de båda enades om ett närmare polisiärt samarbete för att stoppa ligorna.

De georgiska brottslingarna stjäl ofta kosmetiska produkter som skickas till hemlandet med postpaket.

För några år sedan ska gärningsmän i ett enda ärende ha skickat 60 ton stöldgods till ett värde av nära 100 miljoner kronor i paket från Sverige till Georgien. Inte heller i ett sådant fall kan Tull­verket agera.

– Utförsel av stöldgods via postförsändelser är i sig ingen brottslig handling, konstaterar Jonas Karlsson.

Mikael Oscarsson (KD), riksdagsman från Uppsala, planerar att ta upp problemet med ligorna i en interpellation i riksdagen om ett par veckor.

– Bristande gränskontroller och låga straff får ligorna att söka sig till Sverige. Det kan vara en förklaring till att Sverige är betydligt hårdare drabbat av bostadsinbrott än till exempel Finland.

– Vi måste göra det mindre attraktivt att komma till Sverige och begå brott.

Mikael Oscarsson säger att han i interpellationen ska uppmärksamma problemet med asylsökande georgier som begår brott.

Riskerar inte det att stämpla en hel grupp som kriminella?

– Det är viktigt att säga att alla georgier som kommer hit inte begår brott.