Den 24 maj öppnade Konsthögskolans master-och kandidat-utställning på Konstkademien i Stockholm. En nervös Fredrik undrade hur reaktionen skulle bli på hans verk Recyclable. Det hade redan väckt debatt. Så här presenterar han verket:
”Min nya maskin tar sin utgångspunkt i vetskapen att antalet människor bara växer, och att utsläppen därmed ökar. Samtidigt verkar väldigt många vara missnöjda med sina liv – som om de önskade att det fanns en vettig väg ut. Hur skulle den som vill kunna lämna jordelivet och samtidigt göra miljön en tjänst? Hur skulle min egen död kunna bli användbar snarare än ångestladdad? Svaret blev en maskin som omvandlar den mänskliga kroppen till bränsle i form av biogas.”
– Det är en kommentar till samtidens inställning till miljöhotet, förklarar Fredrik som tänkt mycket på den enskilda människans och mänsklighetens roll och ansvar i skuggan av den pågående miljöförstöringen som enligt somliga forskare kommer att göra jorden obeboelig för vår art redan inom hundra år.
Fredriks maskin kan liknas vid biogasanläggningar för slaktavfall. Skillnaden är att hans maskin kan hantera människor. På instruktionsbladet står det: ”Obs! Maskinen får endast användas av den som fyllt 18 år och tagit ett medvetet och frivilligt beslut om att omvandla sig själv till bränsle”.
Fredrik Eriksson bjuder besökarna på frivillig förgörelse och en ”lovande framtid som biogödsel” (Nättidningen Omkonst Susanna Slöör) och Konstkrittik.se skriver ”--- ett bärande element i Erikssons skulptur (är) en varningsskylt som berättar hur besökaren kliver in i maskineriet och steg för steg bryts ned till biogas. Förstås är det ingenting som vi på allvar väntas göra, vilket lämnar en menlös eftersmak i gallerirummet. Först blir jag provocerad, men sedan anar jag att det nog är just den menlösa smaken som Eriksson vill åt: istället för att vägra institution eller industri vägrar millennial-generationen det kritiska tänkandet”.
Fredriks verk är ett verk som väcker reaktioner och tankar: ”Tankeväckande, provocerande och uppfriskande annorlunda”, tycker C-print på Instagram.
Nu är konsthögskolan avklarad och framtiden väntar, en för konstnärer ofta oviss framtid. Men Fredrik har flera projekt på gång. I Norge. Och i Belgien på MIMA (Moderna museet) som han samarbetat med tidigare. I höst pluggar han vidare på Södertörns högskola i lärarpedagogik.