Ledare Han äntrade scenen under stort jubel, men är han visade att han skulle börja tala blev det tyst i gamla börshuset i Köpenhamn. ”I dag har vi fördubblat våra mandat!” Jublet återupptogs. Søren Pape Poulsen, kallad kort och gott Pape, hade all anledning att spegla sig i glansen. Han hade just lett Konservative Folkeparti till sin största valframgång på 35 år.

Framgångarna under parollen #papepower till trots är Konservative fortfarande mindre än det kollapsade Dansk Folkeparti. Såväl väljare som partiledningen fokuserar nu på att fortsätta ta väljare från de andra borgerliga partierna genom att helt enkelt vara det mest seriösa partiet.

Den sittande regeringen bestod av liberalkonservativa Venstre, Konservative Folkeparti samt Liberal Alliance. Regerandets realiteter var nog för att ta död på Liberal Alliance som blott med en hårsmån klarade tvåprocents-spärren. Få väljare betraktar längre partiet som ett seriöst alternativ.

Statsminister Lars Løkke Rasmussen (Venstre) har gett flera olika besked under valrörelsen gällande vilka han vill regera med. Den 4 juni, dagen före valet, deklarerade Løkke Rasmussen att han ville leda en samlande mittenregering. Trots de motstridiga positionerna gick Venstre fram i valet, från 34 till 43 mandat.

Dansk Folkeparti gick från 21,1 procent 2015 till 8,7. Borgerliga väljare vill att deras partier ska sitta i regering och ta ansvar för politiken. De uppskattar inte heller när deras partier flörtar med Socialdemokraterna såsom DF har gjort. För första gången fick Dansk Folkeparti dessutom uppleva ett val med konkurrens högerifrån.

Desto bättre gick det för det röda blocket. Danmark har Europas mesta högersossar efter att den blott 42-årige partiledaren Mette Frederiksen, som tog över partiet efter folketingsvalet 2015, lagt om partiets migrationspolitik. Det har fått till följd att invandringsfrågan har neutraliserats något i dansk politik och gjort det lättare att få tillbaka väljare från Dansk Folkeparti.

De danska Socialdemokraterna är medelklassmedvetna. En S-regering kommer att höja en del skatter, men några stora förändringar blir det inte. Valkampanjen har saknat konkret innehåll. S har till exempel lovat en förtidspensionsreform men vägrat att berätta vilka den ska omfatta. Räkna därför med att det blir reformer med mycket symbolik och retorik men liten faktisk påverkan.

S vill regera ensamt i minoritet med stöd av de andra vänsterpartierna, Radikale Venstre, Socialistisk Folkeparti och Enhedslisten. Förhandlingarna kommer att bli hårda. Vänsterblocket har egen majoritet, men det har S och Venstre också. Däri har S ett starkt förhandlingsvapen gentemot sina stödpartier.

S saknar dock incitament att bilda en mittenregering. Borgerligheten är stukad och i stort ideologiskt utarmad. Danmark kan stå inför två till tre Socialdemokratiska mandatperioder. Kanske har Konservativt Folkeparti då hunnit växa till att bli det stora borgerliga partiet. Det är nu det största hoppet.

Välkommen till det röda Danmark.