År 2023. Ett år många lantbrukare gärna hoppat över. Först var det en långvarig torka i början av sommaren. Och efter en regnperiod kom översvämningarna.
EP besökte i början av september lantbrukaren Robert Ihrsén som fick 15 hektar åkermark dränkt i vatten. Nu står han och blickar ut över årets höstvetefält hemma på gården i Frösthult.
Han odlar ekologisk sedan 25 år tillbaka och hans höstvete har 14 dagar kvar innan det kan tröskas, minst. Havrefältet har flera veckor kvar innan skörd. Men han säger att han hört att tröskorna har börjat gå söder om Enköping.
Hur blir skörden i år?
– Det är nog svårt att säga. Vore det sånt här väder som idag hela hösten så vore det fantastiskt. Höstvetena kommer vara hyfsat normala, kanske något under. Vårsäden kommer nog vara lägre, det ser väldigt ojämt ut.
Vad tänker du när du står här?
– Att vi har haft extrema år, till exempel 2018. 2021 var det väldigt sen sådd för det var bara blött. Ifjol, 2023, var ju ett skitår om man får säga så. Och att i år har det faktiskt repat sig mycket bättre.
Översvämningarna förra året drabbade framförallt mark längs Örsundsån. På slätten nedanför Fjärdhundra låg omkring 300 hektar under vatten.Totalt var det runt 600 hektar, främst åkermark.
Vad har förra årets översvämningar lämnat i sina spår ?
– Det påverkade en del, marken är hoppackad där. Men inte extremt, det finns gröda där och ser hyfsat ut.
Robert Ihrsén berättar att höstvetena ser rätt bra ut. Och på vissa ställen riktigt bra, trots att försommaren varit torr. Vad gäller vårgrödorna så kom regnet i sista stund.
– Det såg inte så roligt ut innan regnet kom, det påverkades av torkan. Jag odlar ekologiskt och sprutar inte mot ogräs, så mitt problem har varit att vissa ogräs gynnas av att det är varmt. Regnet kom i grevens tid.
Hur ofta kollar du väderprognosen?
– Det beror på. Men oftast är det flera gånger om dagen. Prognoserna ändras hela tiden, så min fru brukar säga att jag ska titta ut genom fönstret istället, säger Robert Ihrsén med ett skratt.
Normalt sett har Sverige ett överskott på spannmål, vilket också gynnar konsumenterna. En dåligt år som 2023 behövde Sverige importera, vilket driver upp priserna på spannmålsprodukter.
I år väntas en skörd på 5,4 miljoner ton, mot förra årets 4,3 miljoner ton.
– Över landet ser skördarna ut att bli rätt normala. I Mälardalen förväntas under medel. Översvämningarna har påverkat markstrukturen för många och ger sämre förutsättningar. Största oron är halmtillgången, som det inte finns några lager av, säger Tomas Nilsson, ordförande för LRF Mälardalen.
Han tror att höstskördarna kommer vara bra men att vårgrödorna inte är riktigt lika fina.
Robert Ihrsén säger att han lagt förra året bakom sig:
– Jag fick lite ny energi i början av året och har lagt det bakom mig.
När kommer du kunna pusta ut för i år?
– Det ska vara sått och klart inte senare än första oktober, så det är då man verkligen kan slappna av. För då är både skörden och höstbruket klart.
Robert Ihrsén menar att han hade tur förra året när översvämningarna kom. För han hade ingen gröda som inte redan var tröskat. Det var plöjt för höstsådd men han fick så på ett annat ställe.
– Det blev egentligen ingen större ekonomisk förlust. Det finns de som drabbades mycket värre.