Kritik: Svagt stöd till elever på industriorter

Elever på orter med låg utbildningsnivå behöver allt stöd de kan få av skolan. Men i stället nöjer sig skolorna ofta med "good enough", enligt en ny granskning.
–Det är ett oroväckande resultat, säger Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo.

Stanna på orten eller söka nya vägar? Skolinspektionen kritiserar svag studie- och yrkesvägledning på ett antal industriorter. Arkivbild.

Stanna på orten eller söka nya vägar? Skolinspektionen kritiserar svag studie- och yrkesvägledning på ett antal industriorter. Arkivbild.

Foto: TT

Utbildning2023-10-04 06:34

Det ska inte spela någon roll var i landet en elev bor. Chanserna att utvecklas ska vara lika stora, oavsett ort och skola. Men det är väl känt att förutsättningarna skiftar.

I en färsk granskningsrapport beskriver Skolinspektionen arbetet på grundskolor i 30 av de kommuner som har lägst utbildningsnivå bland invånarna. Det är relativt små kommuner där tillverkningsindustrin dominerar hos de flesta.

Undanskymd del

Det handlar alltså inte om skolor i de större städernas utanförskapsområden, vilka annars brukar lyftas i debatten.

– Det här är en mer undanskymd del av likvärdighetsproblemen i Sverige som vi ville synliggöra, säger Helén Ängmo.

Enligt granskningen brister skolorna både i att motivera eleverna och att ge dem en bred studie- och yrkesvägledning.

– Det är oroväckande resultat, med tanke på att det just i de här kommunerna är viktigt att sätta in insatser som kompenserar för eventuella normer som kan begränsa eleverna, säger Helén Ängmo.

Räcker med E

På ett antal av skolorna säger personalen att det finns en "bruksmentalitet" kvar på orten – jobb finns, bara man tar sig igenom ett yrkesprogram. Enligt rapporten vittnar såväl skolpersonal som elever om att lärarna ofta nöjer sig med "good enough" – att eleverna klarar betyget E.

– Man är medveten om att det kan finnas en good enough-kultur, det vill säga att eleverna behöver inte nå bättre resultat än vad som behövs för arbetslivet på orten. Ändå jobbar man inte tillräckligt starkt för att vidga elevernas intressen, säger Ängmo.

Hon poängterar att alla för den skull inte behöver gå vidare till högskola.

– Vill man gå ett yrkesprogram och stanna på orten är det naturligtvis inget fel i det – så länge valet är elevernas, att de fick alla möjligheter att vidga sitt seende. Men det vi ser är att studie- och yrkesvägledningen inte är särskilt aktiv, med risk för att eleverna går miste om information om andra vägar att gå.

Fakta: Granskade skolor

Skola, kommun, län

Samtliga skolor är kommunala

Varagårdsskolan, Bjuv, Skåne

Hyllinge skola, Åstorp, Skåne

Petreskolan, Hofors, Gävleborg

Fränstaskolan, Ånge, Västernorrland

Smedbergsskolan 4–9, Vansbro, Dalarna

Stenbockskolan MH, Boxholm, Östergötland

Vargbroskolan, Storfors, Värmland

Nossebro skola år 6–9, Essunga, Västra Götaland

Bengtsgården, Bengtsfors, Västra Götaland

Nästegårdsskolan åk 7–9, Vara, Västra Götaland

Älvåkraskolan, Älvsbyn, Norrbotten

Bäckaskolan 7–9, Gnosjö, Jönköping

Fridhemsskolan, Arvidsjaur, Norrbotten

Vammarskolan 4–9, Valdemarsvik, Östergötland

Hierneskolan F–9, Eda, Värmland

Mogaskolan 7–9, Svenljunga, Västra Götaland

Klockarhagsskolan åk 7–9, Hällefors, Örebro

Hammarskolan, Surahammar, Västmanland,

Fröviskolan 7–9, Högsby, Kalmar

Kyrkbacksskolan 7–9, Ljusnarsberg, Örebro

Kälarne skola, Bräcke, Jämtland

Fjällsjöskolan, Strömsund, Jämtland

Ölmestadskolan, Gislaved, Jönköping

Kyrkhedens skola 4–9, Hagfors, Värmland

Östervåla skola 7–9, Heby, Uppsala

Risbroskolan, Fagersta, Västmanland

Gullstensskolan åk 7–9, Gullspång, Västra Götaland

Alftaskolan 7–9, Ovanåker, Gävleborg

Hagaskolan, Dals-Ed, Västra Götaland

Stora Vallaskolan, Degerfors, Örebro

Andel elever på dessa skolor med föräldrar som har eftergymnasial utbildning: 40 procent (rikssnitt 59 procent)

Andel av befolkningen (16 år och äldre) i de 30 kommunerna med eftergymnasial utbildning: 21 procent (rikssnitt 36 procent)

Andel elever i de 30 kommunerna som gick ett yrkesprogram hösten 2022: 46 procent (rikssnitt 29 procent)

Andel elever på de 30 skolorna som klarade kunskapskraven i samtliga ämnen i åk 9, åren 2020–2022: 69 procent (rikssnitt 75 procent).

Dock stort spann i 30-gruppen, från 49 till 92 procent godkända i samtliga ämnen.

Källa: Skolinspektionens rapport Grundskolor i kommuner med låg utbildningsnivå


Fakta: Mer om granskningen

I granskningen av de 30 skolorna i lika många kommuner fann Skolinspektionen:

Vanligt att undervisningen inte präglas av stimulans och vägledning att nå så långt som möjligt. Detta gällde 29 av de 30 skolorna.

Lärare tycker att det är svårt att motivera eleverna, medan eleverna inte sällan uppfattar att undervisningen signalerar lågt ställda förväntningar.

Stora brister i studie- och yrkesvägledningen. Lämnas ofta till en ensam vägledare.

29 av de 30 skolorna behöver utveckla sitt arbete med att integrera studie- och yrkesvägledning i undervisningen.

Källa: Skolinspektionens rapport Grundskolor i kommuner med låg utbildningsnivå

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om