WHO: Mpoxutbrott internationellt hÀlsonödlÀge

VÀrldshÀlsoorganisationen WHO klassar utbrottet av mpox i Afrika som internationellt hÀlsonödlÀge. Den nya virusvarianten kan dyka upp i Sverige men statsepidemiolog Magnus Gisslén tror att spridningen kan begrÀnsas.

Mpox, som tidigare kallades apkoppor, sprider sig i Afrika. HÀr syns mpox-partiklar (röda) i en infekterad cell. Arkivbild.

Mpox, som tidigare kallades apkoppor, sprider sig i Afrika. HÀr syns mpox-partiklar (röda) i en infekterad cell. Arkivbild.

Foto: AP/TT

HĂ€lsa2024-08-14 19:53

Beslutet fattades under WHO:s krismöte pÄ onsdagen efter larmrapporter om spridning av sjukdomen mpox, tidigare kÀnt som apkoppor, i flera afrikanska lÀnder.

– I dag sammantrĂ€de kriskommittĂ©n och delgav mig sin Ă„sikt att situationen utgör ett internationellt hĂ€lsonödlĂ€ge, sade WHO:s chef Tedros Adhanom pĂ„ en presskonferens efter mötet, rapporterar AFP.

– Risken för ytterligare spridning, bortom Afrika, Ă€r vĂ€ldigt oroande.

Utlysning av ett internationellt hÀlsonödlÀge innebÀr att WHO kan införa akuta ÄtgÀrder.

Den variant av mpox som nu sprids i Afrika, kallad klad 1, tros vara bÄde smittsammare och dödligare Àn varianten klad 2, vars spridning tog fart 2022 och som Àven finns i Sverige.

MÄnga osÀkerheter

Men osÀkerheten Àr stor, betonar statsepidemiolog Magnus Gisslén.

– Det finns indikationer pĂ„ att den bĂ„de sprids lĂ€ttare och innebĂ€r högre risk för allvarlig sjukdom och död. Men den data som finns Ă€r vĂ€ldigt osĂ€ker och dĂ€rför Ă€r det viktigt att följa utvecklingen noga.

En oroande faktor Àr att klad 1 lÀttare kan spridas vid nÀra kontakt, och inte som den tidigare varianten frÀmst vid sexuella kontakter. Viruset kan överföras frÄn mamma till barn och misstÀnks ha orsakat ett stort antal missfall och dödfödslar.

Utbrottet av klad 1 upptÀcktes först i Kongo-Kinshasa men har spridits till nÀrliggande lÀnderna Rwanda, Burundi, Kenya och Uganda.

Enligt WHO har mer Ă€n 14 000 sjukdomsfall samt 524 dödsfall rapporterat hittills i Ă„r. Men mörkertalet tros vara stort.

Spridningen fick i veckan Afrikanska unionen att utlysa hÀlsonödlÀge pÄ kontinenten.

Kan ta sig till Sverige

Än sĂ„ lĂ€nge har klad 1 inte hittats utanför Afrika. Men förr eller senare dyker den troligtvis upp i Europa och Sverige, enligt GisslĂ©n.

– Det finns en ganska stor risk för importfall. Men om rĂ€tt Ă„tgĂ€rder vidtas kan risken för vidare spridning begrĂ€nsas.

Enligt Gisslén finns god beredskap för att upptÀcka viruset i sjukvÄrden och begrÀnsa dess framfart.

– Det Ă€r viktigt att snabbt kunna stĂ€lla diagnos och vidta Ă„tgĂ€rder sĂ„som isolering och smittspĂ„rning.

Finns det nÄgra skÀl för svenskar att oroa sig?

– Nej, inte i dagslĂ€get. Just nu Ă€r risken lĂ„g för en större spridning hĂ€r. Men det kan Ă€ndras och det Ă€r viktigt att vi övervakar situationen noga.

Vaccin tros fungera

Det vaccin mot mpox som ges till mÀn som har sex med mÀn ger troligtvis skydd Àven mot den nya varianten, enligt Gisslén.

– Det mesta talar för det, men det har inte bekrĂ€ftats i studier.

I en kommentar till TT med anledning av WHO:s beslut skriver socialminister Jakob Forssmed (KD) att regeringen och ansvariga myndigheter följer mpox-utvecklingen noggrant och har beredskap.

"Före sommaren gav regeringen i uppdrag till FolkhĂ€lsomyndigheten att sĂ€kra tillgĂ„ngen till vaccin och lĂ€kemedel mot mpox, för att skydda de grupper som löper sĂ€rskild risk att smittas och för att stĂ„ vĂ€l förberedda om smittspridningen i samhĂ€llet ökar”, skriver Jakob Forssmed.

Mpox och hÀlsonödlÀge

Mpox delas upp i typerna klad 1 och klad 2, dÀr den senare finns i varianterna 2a och 2b.

Sjukdomen mpox kallades tidigare för apkoppor och har funnits i Afrika lÀnge. Sedan 2022 sprids viruset för första gÄngen i större utstrÀckning utanför kontinenten. Utbrottet har hittills mest omfattat mÀn som har sex med mÀn.

Symtom Àr bland annat blÄsor eller sÄr pÄ bÄl, armar, ben, hÀnder och fötter, samt i ansiktet.

Förra gÄngen WHO klassade mpox som ett internationellt hot mot mÀnniskors hÀlsa var i juli 2022, vilket gÀllde fram till maj 2023.

Klassificeringen, som tidigare utfÀrdats sju gÄnger, innebÀr att WHO bedömer att det finns risk för internationell spridning av ett smittÀmne eller annat farligt Àmne, och att det behövs samordnade ÄtgÀrder.

KÀlla: FolkhÀlsomyndigheten

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!