Det var på Dagens Nyheters debattsida som 26 forskare – med professorerna Björn Olsen och Cecilia Söderberg-Nauclér i spetsen – nyligen argumenterade för att en rad åtgärder bör vidtas för att förhindra att smittspridningen av det nya coronaviruset tar fart på nytt nu när skolorna öppnar. Bland annat tycker forskarna att både lärare och barn bör bära munskydd.
Men Jonas F Ludvigsson, barnläkare i Örebro och professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet, tycker att den bild forskarna målar upp är alltför mörk och präglad av överdrifter.
Fel slutsats
Flera av förslagen är bra, menar han, som fysisk distans i skolan, medan andra är dåligt underbyggda och riskerar att leda till oro. Bland annat, skriver han på Dagens Nyheters debattsida, finns det inga belägg för att munskydd är en effektiv åtgärd i en skolmiljö. I de studier som de 26 forskarna refererar till överskattas den skyddande effekten av munskydd. Att dra slutsatsen att munskydd fungerar i en skolmiljö bland barn och ungdomar är därför fel.
"I en experimentell miljö är det ingen tvekan om att munskydd kan stoppa viruspartiklar, men verkliga livet är en annan sak. Folkhälsomyndigheten har rätt när man hävdar att det finns begränsad evidens för att munskydd i samhället skulle minska förekomsten av covid-19", skriver han.
Hård dom
Dessutom finns det tveksamheter kring den sydkoreanska studie som forskarna hänvisar till och som de 26 forskarna påstår visa att barn är lika smittsamma som vuxna. Om man läser studien noggrant, skriver Ludvigsson, framgår att de sydkoreanska forskarna misslyckats med att identifiera kontakter till 10–19-åringar, varför det inte går att säga att barn är lika smittsamma som vuxna. På liknande sätt går det inte heller att säga att det var skolorna som låg bakom det faktum att smittspridningen tog fart på nytt i Israel, eftersom skolöppningen skedde samtidigt som landet lättade på en rad restriktioner i samhället.
Jonas F Ludvigssons sammanfattande bedömning av debattinlägget blir hård: De 26 forskarna skrämmer upp föräldrar och elever genom "cherry-picking", att de väljer den vetenskapliga litteratur som passar deras eget syfte.
"Föräldrar och elever är värda bättre", skriver han.