Var fjärde skulle kunna tänka sig att bidra med fara för livet i en stridande roll i händelse av krig eller krigsfara i Sverige. 51 procent kan tänka sig att bidra med fara för livet i en icke stridande roll, enligt en ny undersökning från Försvarsmakten om svenskarnas förståelse om beredskap och plikt.
81 procent uppger att de skulle kunna ta en roll utan fara för livet i en icke-stridande roll för att försvara Sverige.
Nästan nio av tio tycker att det är viktigt att alla mellan 16–70 år är med och försvarar Sverige i händelse av krig eller krigsfara.
– Försvarsviljan i landet är hög, men kunskapen hur privatpersoner ska bidra är för låg, säger Michael Malm vid Försvarsmakten.
"Grundläggande kunskap"
Bara fyra av tio svenskar känner till vad som förväntas av dem som privatpersoner vid krig eller krigsfara.
– Det är grundläggande kunskap som alla borde ha koll på, tycker Michael Malm.
Endast 34 procent av allmänheten vet vad skärpt beredskap innebär och förståelsen om försörjning under krig eller krigsfara är också låg. Bara 38 procent vet hur länge de förväntas klara sig själva under krig eller krigsfara, enligt undersökningen.
– Det är väldigt viktigt att vara mentalt förberedd och ha en plan, säger Michael Malm.
Förväntningar på privatpersonen
Om regeringen fattar beslut om höjd beredskap aktiveras den allmänna tjänsteplikten vilket betyder att man som privatperson kan bli anlitad att utföra uppgifter för att säkerställa att viktiga delar av samhället fungerar.
– Det kan handla om att en person som går vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet blir placerad att stötta upp i sjukvården.
Att stötta upp där man blir tillsagd är en skyldighet man har som svensk medborgare eller boende i Sverige. När det kommer till den allmänna tjänsteplikten är det svårt att säga innan var alla personer potentiellt kommer bli placerade.
– Det kan variera utifrån den rådande situationen, det viktiga är att man är mentalt förberedd på att det förväntas av en att man ska ställa upp, säger Michael Malm.