Det var när det kom en matleverans under EP:s besök i flyktingboendet som det hände. En kvinna dök upp vid lastkajen och frågade en av de ansvariga om det var ett flyktingboende i lokalerna. När hon fick ett jakande svar kom följdfrågan - kunde de i så fall ta emot de fyra personer som bott hemma hos henne senaste tio dagarna?
Men alla flyktingar som blir aktuella för boendet i Hummelsta måste förmedlas via Migrationsverket så kvinnan fick vända om.
EP hann dock ifatt henne vid bilen, och i en mindre bil bakom satt den ukrainska familjen. Valeria, hennes mamma Elmira, och barnen Nazar och Vlada som för mindre än två veckor sedan tog beslutet att fly bomberna i hemstaden Charkiv i Ukraina.
Denna torsdagsförmiddag var de på väg från Migrationsverkets kontor i Västerås till sitt tillfälliga hem utanför Strängnäs när kvinnan, Helena Portenier, fick ett infall och svängde av vägen i Hummelsta.
– Jag har åkt här förut och sett att det lyste i fönstren, jag gissade att det kunde vara ett tillfälligt boende, så jag chansade, förklarar hon.
Att hon har fyra ukrainska flyktingar hemma beror på hennes stora hjärta, säger hon.
– När kriget bröt ut kände jag att jag måste göra något. Jag tog bilen till färjan i Nynäshamn, textade en skylt med "jag kan ta fyra personer" och de nappade, berättar hon.
Det är nu tio dagar sedan och familjen har bott hon Helena sedan dess.
– Efter tre dagar åkte vi till Migrationsverket och registrerade oss, berättar Valeria på engelska.
Beskedet de fick var att det kunde bli problem att hitta något boende som även tar emot deras lilla hund Jasha.
– Vi var tvungna att ta med Jasha, vi kunde ju inte lämna henne. Vi hörde om andra som helt enkelt låste in sina husdjur i lägenheterna och sedan flydde. Så kan man inte göra, säger Valeria.
Helena hoppas att familjen snart har möjlighet att få ett eget boende där de kan komma i ordning och barnen kanske kan börja i skolan.
– Det kan ju vara så att Migrationsverket tycker att det inte är så bråttom eftersom familjen har tak över huvudet, säger hon.
Valeria är jurist och undervisar i juridik på universitetet i Charkiv. Hon har sin anställning kvar men vad som händer med den är oklart. Om huset där familjens lägenhet ligger ens finns kvar vet hon inte heller.
– Jag har försökt få kontakt med grannar men ingen svarar. Maybe they are dead, säger hon.