Enligt statistik från landets kommuner kan den som anlitar hemtjänst få besök av 20 olika personer på två veckor. I Enköping ligger snittet på 18 personer. Enligt en nyligen publicerad tidningsrtikel kan personalomsättningen skapa oro hos de äldre.
Men att det skulle vara något negativt håller inte Inger Hellberg i Nykvarn med om.
– Jag är väldigt nöjd med hemtjänsten, de är jättetrevliga och jag tycker de behöver en eloge för allt de gör, säger Inger medan Nan Jaidee som hjälper henne morgon och kväll häller upp kaffe och ställer fram varma bullar på bordet i Ingers kök.
Sedan ett år tillbaka har Inger hemtjänst sex gånger om dagen då hon drabbats av Parkinson. Hon får hjälp med det mesta, att ta sig upp och i sängen, att duscha, fixa mat, tvätta kläder och få i sig rätt medicin.
– Jag är helt beroende av hemtjänsten men jag känner mig bortskämd. De är säkert 15 olika personer som kommer till mej men jag har inte råkat ut för att någon varit otrevlig. Jag tror att man skrämmer folk när man säger att personalen inte bemöter kunderna bra, de är inte alls svåra att ha och göra med, säger Inger.
Att folk tycker det är jobbigt med olika personer inom hemtjänsten kan Inger i och för sig förstå.
– Det är ju olika hur man är, men jag tycker att de som jobbar inom hemtjänsten är väldigt hörsamma. Man får vara lite öppen själv och släppa in folk, säger hon.
Då hon drivit affärsverksamhet med keramikverkstad och galleri i Nykvarn under många år är hon också van att ha personal ikring sig.
– Och det underlättar när man måste tala om hur man vill ha det, konstaterar Inger.
Klockan har blivit elva på förmiddagen och Åsa Hoffsten, undersköterska vid hemtjänsten i Åsunda knackar på för att se till att Inger får i sig rätt mediciner. Åsa har besökt Inger tidigare.
– Vi är en ganska stabil grupp i Åsunda och vi försöker täcka upp för varandra. Jag har inte hört några klagomål från kunderna, säger Åsa som under en lugn förmiddag gör 4-5 hembesök hos olika kunder.
– Jag beundrar dem som jobbar i hemtjänsten. Det kan inte vara så roligt att åka runt och stoppa tabletter i munnen på folk, säger Inger och sväljer ner medicinen hon fått med ett glas vatten.
Åsa ger sig av mot nästa kund men blir tillbakaropad av Inger som ser att hon glömt sin jacka på en stol.
– Vem är det som hjälper vem, säger Åsa med ett leende innan hon går.