Ledare Grundlagsändringar är långt ifrån vardagsmat. Trots det har regeringens planer på ändringar i de så kallade mediegrundlagarna, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, passerat relativt obemärkt fram tills nyligen. Detta trots att ändringarna i sig skulle medföra stora konsekvenser för dem som publicerar personliga, men offentliga, uppgifter. Att sprida sådan information är i vanliga fall förbjudet, men den som har ett utgivningsbevis får lov att göra det under grundlagsskydd.

Den omstridda delen i regeringens förslag innebär att databaser som tillhandahåller känsliga personuppgifter, från exempelvis domstolar, för allmänheten ska kunna undantas från grundlagsskyddet och förbjudas. Tjänsterna beskrivs i lagförslaget som privata belastningsregister. Men förbudet gäller inte alla. Regeringen hävdar att tjänster som riktar sig till allmänheten innebär ett större integritetsintrång än om exempelvis jurister och andra yrkesutövare är de enda som kan söka bland uppgifterna.

Att förbjuda sådana tjänster, exempelvis Lexbase, för vissa men inte för andra är en olycklig väg att gå. Det är inte rimligt att offentliga handlingar är mer tillgängliga för några yrkesgrupper än för allmänheten. Tvärtom är behovet av ”seriös, granskande journalistik”, som regeringen kallar det i lagförslaget, en bra måttstock för att veta när inskränkningar av mediegrundlagarna gått för långt. Det är inte regeringens sak att bedöma vem som har störst användning av offentliga handlingar, och som därför ska slippa gå direkt till myndigheten och begära ut en uppgift i taget.

Kritiken mot just den delen av lagändringen har inte bitit på regeringen, men nu har Alliansen tagit sitt förnuft till fånga och stödjer inte längre förslaget. Eftersom Sverigedemokraterna sedan tidigare är emot innebär det att ändringen kommer att röstas ned i riksdagen.

Alliansens ändrade åsikt i frågan faller dock inte i god jord hos regeringen. Justitieminister Morgan Johansson (S) pekar på att de borgerliga nu vänder sig emot ett förslag de själva varit med att ta fram. Partierna stod bakom ändringarna i Mediegrundlagskommittén, och den tidigare Alliansregeringen startade också en utredning i frågan som överlämnades till vår nuvarande regering.

Det är förståeligt att Johansson är irriterad över de plötsligt dystra utsikterna för grundlagsändringarna som nästan passerade förbi obemärkta. Alliansen gör dock helt rätt i att lyssna på berättigad kritik. Den vill i stället tillsätta en ny utredning som ska ta fram ett bättre lagförslag.

Nog är det viktigt att vara lyhörd vid lagändringar, särskilt när det gäller grundlagar. Därför är Alliansens besked välkommet. Förhoppningsvis kan ett nytt förslag låta bli att dela upp allmänheten i en betrodd och en misstrodd del. Tillgång till offentliga handlingar får inte vara en lagstadgad yrkesförmån. (SNB)