Trumpetarbostället i Brunnsta är med i "Det sitter i väggarna" på Svt. Katarina Edblom och hennes man Thomas köpte huset för 19 år sedan.
Oväntade överraskningar väntade familjen Edblom i Brunnsta när tv-teamet från "Det sitter i väggarna" på SVT började undersöka deras hus närmare. Katarina och Thomas Edblom har bott i sitt hus i 19 år, och renoverat det varsamt.
– Huset var i ett annat skick när vi köpte det. Alla eldstäder var borta och det var sönderrenoverat som det ofta blev på 50-talet. Vi har försökt återställa det så mycket som möjligt och bevara originaldetaljer, som golv och lister. I trädgården var det inget mer än gräsmatta, säger Katarina Edblom.
Rumsindelningen i huset är i original med de timrade väggarna.
Glasverandan i Trumpetarbostället i Brunnsta med utsikt över trädgården.
Thomas Edblom har byggt de munblåsta fönstren för att det ska tidsenligt ut.
Vedspisen i köket har familjen Edblom byggt.
Familjen Edblom har bytt fasad på huset för att få det att se tidsenligt ut.
Ett orangerie för vinterförvaring av växter och en liten stuga finns på tomten.
Trumpetarbostället i Brunnsta har fått ett ansiktslyft efter att familjen Edblom köpte huset för 19 år sedan.
Ett av uthusen som Edbloms har byggt till.
En av byggnaderna som familjen Edblom byggt på tomten.
Katarina Edbloms pappa har byggt den här modellen av ett plan, och också en modell av bagarstugan på gården.
Båtmodellen har Katarina Edbloms pappa byggt.
Listen mot taket är original, och har tagits fram av familjen Edblom vid renoveringen.
Kakelugnen har familjen Edblom byggt, den fanns inte i huset när de flyttade in.
Köket har byggts ut i samband med att en tvättstuga byggdes till.
Golven här är originalgolv, som familjen Edblom tagit fram under renoveringen.
Bagarstugan där Katarina Edblom brukar baka tunnbröd.
"Jag älskar programmet och anmälde oss", men trodde inte vi skulle komma med, säger Katarina Edblom.
De anmälde sitt hus till tv-programmet utan större förhoppningar om att komma med.
– Men det tog bara någon vecka så hörde de av sig. Vi visste att huset kallas Trumpetarbostället, att det har varit en kronogård som ägdes av kronan till 80-talet innan det blev privat, och att Brunnsta är en medeltida radby, men så mycket mer visste vi inte.Vi ville bland annat veta mer om vad trumpetare hade för roll i kriget och vilka som bott i huset, säger Katarina Edblom.
Familjen bodde tidigare i Järfälla och att de överhuvudtaget hamnade i Brunnsta var för att Thomas ville ut på landet när de fick sitt yngsta barn, Emma.
– Vi gillade huset, särskilt att det är ett timrat hus med original rumsindelning kvar, och vi har alltid varit intresserade av byggnadsvård. Vi fick i programmet bekräftat att huset är byggt 1785.
Men det var något som inte riktigt stämde. Det finns nämligen en dörr i huset som inte passar in på årtalet. Det visade sig att det funnits ett hus på platsen tidigare, och att man då troligen återanvänt dörrar, vilket syns på beslagen, så kallade pepparkaksbeslag, från 1600-talet.
– Thomas hade hittat dokument i krigsarkivet med årtalet 1730, något som han undrat över i 19 år. Det var överraskande att få veta att det funnits ett hus här innan och att det under 1600-talet bodde en familj med åtta barn i det tidigare huset. Och det har bott många starka kvinnor här som överlevt sina män, det är coolt.
Trumpetarbostället i Brunnsta är med i "Det sitter i väggarna" på svt.
Pepparkaksbeslaget visar att dörren är från 1600-talet.
Tv-teamet hittade många gamla bilder på människor som bott i huset tidigare.
Det finns en hel del gammal dokumentation om Trumpetarbostället i Krigsarkivet.
Ur "Det sitter i väggarna", hos Thomas och Katarina Edblom på Trumpetarbostället i Brunnsta.
Trumpetarbostället har haft kronans trumpetare boende i 150 år, ofta har uppdraget gått i arv i generationer. En av dessa trumpetare spelar en extra stor roll i husets historia.
– Det var en soldat på 1800-talet som stred i Napoleonkriget som skrev dagbok, och den dagboken hittade Rikard Thunér i programmet. Den beskriver krigets hemskheter, men också vardagslivet för soldaterna och hur vackert det var i Tyskland och Frankrike, säger Katarina Edblom.
Projektet som Erika Åberg tog sig an med i programmet var att ta fram en gammal murstock och tapetsera ett rum med tidstypiska tapeter.
– När vi köpte huset fanns murstockarna kvar, men inga eldstäder så vi har murat nya.Thomas har byggt jättemycket, först byggde han en snickarverkstad, och sedan har han snickrat allt möjligt. Han har tillverkat alla fönster med munblåsta glas i gammal stil, byggt bagarstuga, ett litet orangeri och möbler till huset, och jag har framför allt varit med och målat fasaden och snickerier. Vi har byggt till köket och en ny tvättstuga.
En av Trumpetarboställets trumpetare skrev dagbok, här är ett stycke där han beskriver att de ska träffa fienden nästa dag.
En av trumpetarna som bott i Trumpetarbostället skrev dagbok, som återfinns i Krigsarkivet. Bild från programmet.
Trumpetarbostället i Brunnsta är med i "Det sitter i väggarna" på svt.
Familjen Edblom fick en bok med Trumpetarboställets historia av SVT.
Trumpetarbostället i Brunnsta är med i "Det sitter i väggarna" på svt. Här en familj som tidigare bott i huset, framdör huset.
Katarina Edblom visar bilder på tidigare familjer som bott i huset. Många kvinnor överlevde sina män och brukade gården.
Här en familj från början av 1900-talet framför Trumpetarbostället.
Trumpetarbostället i Brunnsta är med i "Det sitter i väggarna" på svt. Katarina Edblom med katten Elsa.
Garderoben har Thomas Edblom snickrat så att den ska efterlikna en tidstypisk möbel.
En murstock togs fram i programmet "Det sitter i väggarna" på svt.
"Vi visste inte vad som fanns här bakom", säger Katarina Edblom om den nyrenoverade murstocken.
Här är murstocken framtagen innan den görs i ordning.
Erika Åberg från "Det sitter i väggarna" med Emma Edblom, dottern i familjen.
Tv-teamet var hos familjen i Trumpetarbostället i en vecka.
I bagarstugan brukar Katarina baka tunnbröd.
– Det skulle egentligen varit med i programmet när jag bakade, men fick inte plats. De filmade 40 timmar, som skulle bakas ner till en timme.
Hur var det att ha ett tv-team här en vecka?
– Det var jätteroligt. Vi var nervösa först, men de var så bra på att få oss att känna oss trygga. Det var som att ha en familj här. Men det är jobbigt att se sig själv på tv, säger Katarina Edblom, som fått se avsnittet i förväg.