Träningslägret i Sydafrika är avklarat, Nu är det svenska gym som gäller för Bålsta IK:s Kim Amb. Han är inne i en speciell fas i upplägget just nu.
Maxstyrkefasen.
– Det blir riktigt tungt i gymmet under sex veckor.
Hur rolig är sådan träning?
– Det är kul, då blir man stark, skrattar Kim.
Huvudmålet är friidrotts-VM i London i början på augusti.
Säsongspremiären ligger en bit framåt i tiden. Kastarna har lång ”försäsong”.
Och vägen att hamna högre upp i resultatlistan när hela världseliten är samlad ska gå genom att träna mindre.
– Provar ett nytt upplägg där jag inte tränar lika hårt mängdmässigt. Samma vikter men inte lika ofta. Jag är 26 år, börjar bli gammal, skrattar han och fortsätter:
– När man blir äldre behöver man mer återhämtning för att få effekt på träningen.
Kim Amb har inte bara tuffa bataljer mot långkastande konkurrenter. Han har en minst lika tuff motståndare betydligt närmare.
Sin axel.
– Det är en ständig kamp att hålla axeln i schack. Gäller att hitta en balans. Den pallar inte samma mängdträning som när jag var yngre.
– Men jag anpassar inte träningen efter axeln, betonar han.
– Det är mer att jag med erfarenhetens hjälp ganska tidigt känner om det är övertränat och på väg att gå sönder, då kan kan ändra i träningen, men visst är det lätt att tippa över.
I EM i fjol blev han sjua men missade finalen i OS.
Du ligger runt tionde plats i världen, vad behövs för att du ska vara med och slåss om medaljerna vid VM i London?
– Styrkemässigt är jag där, Det är teknikträningen som fått stå tillbaka på grund av axeln. Jag behöver få träna mycket repetitioner och bli självsäker i det. Ungefär som när Beckham sköt frisparkar i fotboll. Han hade tränat enormt mycket på det så det satt i ryggmärgen, alla kan skjuta in en men att göra det gång på gång kräver enormt med träning.
Han kunde i alla fall gå in i vintertträningen med ett stort leende då den sista tävlingen för säsongen var hans främsta någonsin. Han vann Finnkampen på säsongsbästa 84,50 m och kastade alla sex kasten över 80 meter.
– Den där känslan när man bara kan vara på banan och njuta. För en elitidrottare handlar det om att vara självsäker på det man gör.
Han är övertygad om att med repetitioner kommer längderna.
– Ja, Jag vet att det finns ett par snäpp till att ta.
Bronset i OS togs på 85,38.
Dit är det inte många snäpp.